Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lektion i civilkurage

/
  • Sofia Andersson och Jan Boholm fördjupar sig i Förlåtförlåtförlåt i konsten att säga förlåt - eller att låta bli. Igår spelade de för fem- och sexåringar i Åre.
  • Sofia Andersson och Jan Boholm fördjupar sig i Förlåtförlåtförlåt i konsten att säga förlåt - eller att låta bli. Igår spelade de för fem- och sexåringar i Åre.

Annons

Det handlar om att säga förlåt. Eller snarare om att bli tvingad att säga förlåt – fast man inte vill och inte tycker att man gjort något fel. I Teater Sojas nya uppsättning Förlåtförlåtförlåt startar ett världskrig i miniatyr när Maggi ritar av sin bästis Jack som en gris och Jack river sönder teckningen. Han vägrar att säga förlåt - för Maggi var ju dum först.

Men det där med gristeckningen kommer inte fram i historieskrivningen där både Jacks och Maggis föräldrar med liv och lust engagerar sig i att få Jack att säga FÖRLÅT. Det där oöverstigliga lilla ordet som ju också, om det inte uttalas av slentrian, innebär att man erkänner att man gjort något fel. Jan Boholms Jack är ett barn med stor integritet som, trots att även fem- och sexåringarna i publiken uppmanar honom att säga förlåt, vägrar att göra just det.

Sundsvallsbaserade Teater Soja turnerar just nu i länet med sin nya uppsättning Förlåtförlåtförlåt och Blåspill som tidigare spelat här. Förlåtförlåtförlåt riktar sig till barn mellan tre och åtta år och igår var det fem- och sexåringarna i Åre som såg föreställningen. Idag spelar Teater Soja i Hallen och imorgon i Brunflo.

Förlåtförlåtförlåt är en fin föreställning i mjukt tempo som intar barnperspektiv och ser på barn som människor med rättigheter. Något som kan tyckas självklart men inte är det i nannysamhället. Soja vågar fördjupa sig i och utforska en konflikt som är liten i den stora världen men stor i den lilla: att bli osams med sin bästa kompis och stå upp för sig själv i kamp med egna och andras mammor och pappor kräver civilkurage. Lösningen tar längre tid än slentrianförlåt men ger istället insikt.

Det märks att barnen i publiken är välbekanta med konflikthantering och ordet förlåt. Här finns åsikter om hur karaktärerna ska göra och även nya idéer på lösningar. Soja tillämpar en spelstil där barnen ibland bjuds in för att kommentera vägval i handlingen. En spelstil som kan vara problematisk eftersom skådespelarna ibland "hör" och ibland inte "hör" barnens kommentarer. Men sammantaget tycker jag att Sofia Andersson och Jan Boholm löser det hela bra.

En gymnastiksal är en gymnastiksal. Men Elsie Nymans fantasieggande scenografi, kostym och rekvisita lyfter rummet ovan det suddgummigröna golvet med tejpade plastlinjer. En stängd dörr blir till mellanrummet mellan fågel och fisk med sjögräsbotten, fiskhandtag och molnhuvud och innebandyklubban får ett blad med raketfart. Snyggt.

Mer läsning

Annons