Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lantis och uppkomling som blev kunglig anfader

/

Annons

2010 ser ut att bli ett år med mycket kunglig glans och festivitas. Två prinsessbröllop på rad borgar för en rojalistisk yra som vi inte sett maken till på länge.

Från sin himmel kan upphovet till den kungliga ätten Bernadotte blicka ner på sina ättlingar och måhända glädja sig åt att en lantis från Ockelbo idag, i likhet med en lantis från Pau i Sydfrankrike för snart tvåhundra år sedan, lyckats komma sig upp här i världen.

Jean Baptiste Bernadotte hette han, kronprinsessan Victorias farfars farfars farfars far. 1818 kröntes han till svensk kung under namnet Karl XIV Johan.

Men vem var han egentligen, denne uppkomling, som skulle komma att ersätta dynastin Holstein-Gottorp på den svenska tronen?

Herman Lindqvist vet besked och har samlat alla mustiga, livfulla historier om den färgstarke mannen i en tjock bokvolym, som just kommit ut. Jean Bernadotte Mannen vi valde heter den rätt och slätt. Den gamle soldaten, som varit ute i krig mest hela sitt vuxna liv, blev ju vald till svensk tronföljare av Sveriges Riksdag och senare krönt till kung över Sverige och Norge.

Men det är framför allt historien fram till dess som intresserar Herman Lindqvist, och som han på sedvanligt lustfyllt och engagerat sätt berättar. Det blir en historia kryddad med många anekdoter och dramatiska uppträden.

Som ung var Jean Baptiste en yvig gascognare med hett flammande temperament och man kunde alltid räkna med bråk där han dök upp, skriver Herman Lindqvist. Han älskade striden och ville helst befinna sig i frontlinjen vid någon drabbning.

Han blev officer under den Franska revolutionen och 31 år gammal hade han som divisionsgeneral nått den högsta grad som fanns i den dåtida armén.

Han var med om att erövra Belgien och Österrikiska Nederländerna, han blev kommendant över Maastricht och närde drömmar om att få erövra Indien för Frankrike.

När Napoleon tar makten innebär det både fördelar och nackdelar för den unge Bernadotte. Napoleon ser honom ömsom som en bundsförvant, ömsom som en rival. Han utnämner Bernadotte till ambassadör hos kejsaren i Wien, guvernör över Hannover, furste av Ponte Corvo och guvernör över Hamburg, Bremen och Lübeck.

Men Bernadotte vantrivs med sina upphöjda positioner, där han passiviserats som krigare. Jean Bernadotte vill leda en armé på stridsfältet.

Strida skulle han dock få; i grymt blodiga uppgörelser runt om i dåtidens Europa, men frågan är om inte Napoleon blev hans främste personlige motståndare. Åtminstone tycks hans själv ha ansett det, när han bitter och deprimerad grämde sig över uteblivna belöningar.

I en sista större sammandrabbning ledde han en svensk arméstyrka mot Danmark och resultatet blev, att Danmark genom Freden i Kiel 1814, fick lämna ifrån sig Norge.

Jean Bernadottes äktenskap med Desirée tycks ha varit något av ett resonemangsäktenskap. Desirée, som skulle bli svensk drottning under namnet Desideria, vägrade i det längsta att flytta med till Sverige.

Efter ett kort besök i Stockholm i januari 1811 satte hon inte sin fot i Sverige på 12 år. Säg ordet Stockholm och jag får snuva, lär hon ha sagt.

Enligt Herman Lindqvist hade både Karl Johan och Desirée lite kuttrasju på var sitt håll. Desirée med den franske utrikesministern i Paris, Karl Johan med hovdamen Maria Koskull i Stockholm.

Men sonen Oscar blev snabbt accepterad och populär i sitt nya hemland. Som 17-årig kronprins deltog han vid sin fars sida vid kröningen i Storkyrkan i maj 1818 och i september i Nidarosdomen i Trondheim.

Jean Baptiste Bernadotte var dock långt ifrån någon självklar svensk tronpretendent. Det fanns många kandidater till den svenska tronen: Danske kungen Fredrik VI var en av dem, dennes son Fredrik Christian en annan, Peter Fredrik Ludvig av Oranien, svåger med den ryske tsaren, en tredje och dessutom var det många som propagerade för den 11-årige prins Gustav, son till den avsatte Gustav IV Adolf.

Men nu blev alltså Jean Baptiste Bern adotte mannen vi valde, en intrigant och stridbar uppkomling från Pau i Sydfrankrike.

Denne bernadottska anfader porträtteras med många roande anekdoter och dramatiserade episoder i Herman Lindqvists bok.

Mer läsning

Annons