Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En betydelsefull dag

Igår var det nationaldag. Samernas nationaldag. För många i Sverige gick denna dag obemärkt förbi. För massvis av samer runtom i Norden var fredagen en oerhört betydelsefull dag.

Annons

Och för vissa andra samer kanske det bara var en vanlig dag. Vad betydde nationaldagen för mig då? För jag är ju same. Eller rättare sagt så är jag fjärdedelssame. Om man ska vara petig.

Ja, min dag pågick som den oftast gör en vanlig fredag. Vaknade lite för sent, kastade mig i duschen, åkte till jobbet, tokjobbade, åkte hem, småtjafsade med K om städning, slängde ihop en god middag, drack en öl, såg mig själv och Siw få stryk i ”På spåret”, kollade en film, däckade på soffan. Kort sagt så var det inget som utåt signalerade att det var en nationaldag i min värld. Jag viftade inte med flagga. Jag kalasade inte på tårta. Jag jojkade inte. Jag var inte klädd i kolt.

Men kände jag inombords att det var en speciell dag. Ja det gjorde jag. För hela dagen så snurrade tankarna kring vad det innebär att vara same. Och vem och vilka som är samer?

Den frågan har snurrat länge, kanske hela mitt liv. För några veckor sedan fick jag en undersökning från en högskola som skickats ut till medlemmar i röstlängden till Sametinget. Den handlade om hur det är att vara same i Sverige idag. Undersökningen började med frågor som kändes som att det skulle definiera hur mycket same man är. Jag fick svara nej på frågan om jag äger renar och om jag slöjdar eller lever på småviltsjakt. Jag fastnade ordentligt på frågan om hur ofta jag äter samisk kost. Samisk kost? Vad fan är det? Renkött och fjällfisk? För det äter väl hela Norrland och stora delar av resten av Sverige?

Det är inte självklart för andra, samer eller ”icke-samer”, att säga att jag är same. Och mina ”samepoäng” i den där undersökningen blev nog inte så många.

För det är en infekterad fråga det där. Vilka som får kalla sig för same? För det finns många frågor knutna till den. För de nordiska staterna betyder det mycket eftersom det handlar om pengar, rättigheter och skyldigheter. Och kanske skuldkänslor? För samer och människor som bor i fjällvärlden handlar det om jakt, fiske, rennäring och brukande av skogen och fjällen. Svåra och som sagt infekterade frågor. Jag har inte lösningar.

Det som för mig gör att jag med stolthet i rösten säger att jag är same är kvinnan som står för den där fjärdelen blod som gör att jag enligt lag, röstlängder och undersökningar kan kallas same. Min farmor Sara. Det var när jag var liten och satt med henne, antingen vid en eld i en kåta eller vid köksbordet i lägenheten på Samuel Permans gata, och hon berättade som jag insåg att jag är same. Hennes ord handlade om kärlek och respekt för natur, djur och andra människor. Hennes historier handlade om att kämpa. Hennes berättelser handlade om stolthet, samsyn och samarbete.

Jag önskar att fler hade fått träffa henne och höra henne berätta. För då hade inte de där svåra, infekterade frågorna varit så svåra och infekterade.

Vi ses!

P.S. Till farmor: Manne datnem eahtsam Akka Sara!

Mer läsning

Annons