Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drottningen och jag

/

Folkets bio Regina
Genre: Dokumentär
Premiär: 13 februari 2009
Regi: Nahid Persson Sarvestani
Speltid: 1 tim 30 min
Censur: 7 år

Annons

Betyg: 3 Den muslimska revolutionen i Iran under Ayatollah Khomeini 1979 var för många västerlänningar den första riktiga kontakten med islamismen. Dessa unga män med Kalasjnikovs, vilka var de? Och vem var den gamle man med långt skägg vars porträtt de bar genom Teherans gator?

När revolutionen drev bort den gamle kejsaren, shahen, och hans hustru Farah Diba var det också en triumf för filmaren Nahid Persson Sarvestani, som länge kämpat mot deras regim. Men hennes kamp var politisk och inte religiös. Slöjtvång och en ny sorts förtryck tvingade även henne i exil.

Nu, trettio år senare, har hon gjort en dokumentärfilm om sin gamla fiende. Farah Diba sitter i Paris som en symbol för motståndet mot präststaten. Efter stor tvekan ställer hon upp i filmen. Och mycket sakta öppnar hon sig för Nahid Persson Sarvestanis tålmodiga frågor. ”Drottningen och jag” blir ett okonstlat, finstämt porträtt av inte en utan två kvinnor i exil, två kvinnor som kanske har mer gemensamt än någon av dem trott.

Den huvudinvändning man kan rikta mot filmen är att den är för slätstruken, för snäll. Det finns inga vassa kanter, till och med filmens konflikter lindas in ett lent täcke med dun från gäss som bara plockats under narkos.

Å andra sidan: I filmens enkelhet finns också dess styrka. När Nahid Persson Sarvestanis ilska slipas bort av Farah Dibas vänliga sorgmod – scenen där exildrottningen smeker en handfull svart jord från Iran är obetalbar - inser man också det fantastiska i de två kvinnornas möte.

Mer läsning

Annons