Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömläge för Jämtland – slarva inte bort det

Annons

Med elva omgångar kvar har Jämtland Basket ett drömläge att gå till slutspel. De två raka segrarna mot Örebro och Sundsvall – och inte minst det nästan sensationellt starka spelet i veckan – öppnar för en ny värld, där det kan bli kvartsfinalspel för första gången sedan 2011.

Det bör räcka med ytterligare två segrar för att Jämtland ska boka en plats bland de åtta bästa. I så fall en stor framgång för Pontus Frivold och det nya och ytterst kostnadseffektiva lagbygge som han jobbat fram.

Såvida inte styrelsen slarvar bort chansen.

Jag tänker på Jawan Carters skada och bortovaro säsongen ut. På ett sånt mardrömsscenario finns bara ett svar: Ersätt honom!

I samtal med klubbdirektör Peter Johansson och delar av styrelsen framkommer dock en tvärtom-attityd. "Det handlar absolut om ekonomi" säger den ene. "Det finns inga pengar" säger den andre.

Vad är det för dösnack?

Idioti säger jag om en klubbledning som ens vågar andas såna supernegativa åsikter. I så fall sitter personerna ifråga på fel plats.

Självklart finns det pengar. Hur mycket som helst. Det gäller bara att hitta dem och det är styrelsens uppgift. Dessutom behöver det inte vara svårt.

Finns det inte villigt kapital hos näringslivet finns det hos folket, supportrarna.

Jag kan garantera att det finns 50, 100, kanske ännu fler supportrar som gladeligen skulle satsa allt från en hundring upp till 500 kronor var så att Jämtland hittade en ersättare till Carter. Allt för att få uppleva ett slutspel igen.

"Supporterspelare" är inget nytt. Det har många ishockeyklubbar gjort med stor framgång.

Jag har testat den här tanken hos Jämtland Basket tidigare, men fått ett ljumt svar.

"Det går inte. Sånt gör vi inte".

Dösnack igen.

Klart att det går. Problemet hos Jämtlands styrelse är att det finns mycket vanetänkande. För mycket grått förvaltarskap och för lite av kreativt möjlighetstänk.

En styrelse ska självklart ha en blandning. Där ska finnas trogna och lojala styrelseproffs som kan säga nej när våghalsarna blir för skräniga och övermodiga. Där ska också finnas nytänkare, idérika människor som vågar testa nya vägar.

Styrelsen och klubbdirektören måste ha tro. Se möjligheter som kanske inte finns för ögonblicket, men som kan uppstå utifrån ett visst agerande.

LF har precis ersatt sin skadade pointguard Keith McLeod med Malcolm Grant. Visst, LF har mer pengar än Jämtland, men jag säger som Roberto Martinez, manager i "fattiga" Everton: "En begränsad ekonomi behöver inte hindra framgång. Då får man vara kreativ och söka andra sätt att lyckas".

Visst. Jag saknar detaljinsyn i hur en klubb som Jämtland Basket drivs, hur många idéella timmar som styrelsen och massor av andra människor lägger ned, dag ut och dag in eller hur många försök som gjorts för att kunna hitta kapital för att konkurrera på högsta Sverigenivå.

Jämland Baskets styrelse gör år efter år ett hästjobb som skapar resurser för att herr- och damlaget ska kunna prestera och ta tunga skalper som mot Sundsvall i veckan eller som mot Akropol för damerna.

Trots det vill jag hävda att det finns en latent potential om Sören Westin och de övriga vågar tänka annorlunda. Dessutom behövs kanske inte fler uppoffringar, snarare tvärtom.

Jag har sagt det förut, bland annat till ordförande Westin, och säger det igen: Jämtland Basket behöver komma tillbaka till de idésprutor och offensivt tänkande möjlighetsledare som dåvarande KFUM Östersund hade på 1970- och 80-talet.

Då var Östersundsklubben en förebild för nästan alla andra föreningar i Sverige. Inte för att kassan var full utan för att det tänktes i andra banor.

Det ena utesluter inte det andra. Dagens måhända lite trötta ledning skulle må bra av det. Energi skapar energi. Nya idéer får automatiskt alla på tårna.

Med Pontus Frivold som sportchef har Sören Westin och "Pecka" Johansson fått in nytt, friskt blod. Skillnaden syns redan, på som utanför planen. Fortsätt i samma riktning och Jämtland Basket har hittat tillbaka på rätt väg.

Då skulle vi kanske också få en inramning på hemmamatcherna som inte bara handlar om att sjunga Jämtlandssången på samma sätt som vi gjort i "hundra år".