Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Drejeriet firar 25 år med småkryp

1987 hittade keramikern Björn Dahlström en lokal.

25 år senare jubilerar Drejeriet med feta lerlarver och nätta näbbmöss i glänsande glas.

Feta larver, kvickögda tusenfotingar, fjärilar som flaxar och fjärilar i räta rader. Vertikala myrstigar, näbbmöss på väg mot en daggmaskhärva i glänsande glas och spindlar i mängd som klättrar upp för tråd. Kafkabaggar och krumhornsbaggar med skalbaggsrygg.

Drejeriet fyller 25 i år och med start i dag, torsdag, ställer medlemmarna och inbjudna gäster ut på temat kusar och kryp. Dubbelheten är påtaglig i lokalen: man vill gärna klappa de där glänsande skalbaggarna men samtidigt finns insektsmotståndet där. Inbjudande småkrypsgulligt och krypande kusligt i ett.

I det ljusa utställningsrummet pågår hängning men en del av utställningen har också krupit ut i butiken. Jubileumsåret som firas är 1987. Det var då Björn Dahlström hittade den centralt belägna lokalen och flyttade från en annan kollektiv lokal som var för trång.

– Hur många var vi från början Björn? ropar Annika Persson till Björn.

De räknar efter lite och kommer fram till fem. 1991 bildades kooperativet Drejeriet som är ett försäljningsparaply för medlemmarna som alla har sina egna företag.

– Det bildades mycket kooperativ i Jämtland på den tiden, säger Björn Dahlström.

Den keramiska traditionen i Jämtland är relativt ny, den krukmakartradition som finns i södra Sverige saknas. Naturlig tillgång till drejbar lera finns inte. Kooperativet är också ett sätt att samla kunskap och utställningsrummet ett sätt att vidga perspektiven och kunna visa framstående keramiker. Sedan mitten av 80-talet har Drejeriet årligt verksamhetsstöd från Statens kulturråd.

– Det är vi stolta över, säger Annika Persson.

Åsa Maria Hedberg har varit medlem i några år.

– Det är ju jättehäftigt att ha kollegor, det är toppen. Jag hade inte kläm på hur bra det var för mig innan, säger hon.

Jag frågar Björn Dahlberg om han trodde då, 1987, att det han startade skulle hålla i 25 år?

– Nej det trodde man inte, så tänker man ju inte, säger Björn.

Men hållit har det gjort, medlemsantalet har växt och är uppe i 13 personer från den 1 juli.

– Att jobba på det här sättet ... man ska ju vara idealist, det är få som kan leva på det, säger Björn.

– Jag tycker att det är roligt att det fyller på med nya unga krafter, att det lever vidare, fortsätter han.

– Då har man lämnat spår efter sig, säger Annika.