Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dråpslag mot kvinnojouren

Kvinnojouren i Östersund hänger ännu en gång löst till. Fyra kommuner drar tillbaka sitt bidrag och allt lutar åt en avveckling av verksamheten.

Annons

Vid ett möte med representanter från länets socialtjänster i fredags kom dråpslaget. Hälften av länets kommuner vill inte längre bidra med några pengar alls till kvinnojouren i Östersund nästa år; avtalet mellan jourverksamheten och kommunerna är redan uppsagt och besked om fortsatt finansiering fram till juni nästa år kommer inte förrän i december.

– Vi har fått veta att avtalet som vi har förhandlat om inte var aktuellt längre. Man hade kommit på att det är kärvt ekonomiskt för alla kommunerna så man ser ingen möjlighet att finansiera kvinnojouren framledes, säger Jessica Ottosson, ordförande för kvinnojouren.

Från kommunernas håll har det under hela året pratats om detaljer i avtalsskrivningen, enligt kvinnojouren.

– Vi har sedan i juni förespeglats om att det bara har handlat om detaljer, men så har det visat sig att de vill sluta att stödja verksamheten, säger Jessica Rundberg på kvinnojouren.

Besvikelsen över utdragna förhandlingar och oklara besked är tydlig:

– De har sagt att vi skulle sitta lugnt i båten och att vi kommer att få pengar, men så är det ju inte. Löftena börjar kännas ganska tomma nu, säger Jessica Ottoson.

I slutet av november ska ett slutgiltigt besked läggas fram av den så kallade sociala samrådsgruppen där alla kommuner ingår. Om fredagens besked fortfarande gäller, betyder det enligt Jessica Ottosson inte att verksamheten kommer att rulla på som vanligt fram till juni 2014. Avvecklingen kommer att ske betydligt tidigare.

– Vår styrelse har faktiskt ett ekonomiskt och arbetsgivaransvar. När vi inte vet finansieringen framledes så måste vi göra de åtgärder som krävs.

Det betyder uppsägning av de två anställda och av de lägenheter som kvinnojouren förfogar över.

Carina Zetterström (C) är ordförande i den sociala samrådsgruppen. Hon berättar att projektet Centrum mot våld i nära relationer, som kommunerna också stöttar, är flera av länets kommuners förstaval i en framtida lösning att hjälpa våldsutsatta människor.

– Vi diskuterar nu hur vi löser kommunernas ansvar för våld i nära relationer på både kort och lång sikt. Hälften av kommunerna förordar i första hand i Centrum mot våld.

I grunden beror det på att Centrum mot våld kan ta emot en bredare grupp utsatta människor.

– I Östersund säger att vi vill ha båda verksamheterna kvar, men det är upp till varje kommun att bestämma över sina pengar, säger Carina Zetterström.