Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Din vård beror på var du bor

Bor du i Norrland och bär på en allvarlig ärftlig sjukdom har du inte samma rättigheter som i södra Sverige.

Annons

17 av 21 landsting bekostar PGD-metoden där behovet ligger på cirka 100 behandlingar per år i Sverige och där varje enskild behandling kostar 60 000- 70 000 kronor.

I hela Norrland handlar det om 5-6 fall per år, men landstingen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten har valt att inte finansiera PGD.

– Vi måste hela tiden göra prioriteringar och här handlar det om ekonomiska beslut så väl som alternativa metoder. Vi har tillsammans med norra regionen valt att inte prioritera den metoden när vi har alternativet av ett vävnadsprov på moderkakan, säger Eva Spetz, läkare och chef vid Kvinnosjukvården i Östersund.

Kan du förstå de som anser att vården är orättvis och inte empatisk bara för att man bor i norra Sverige?

– Ja absolut, särskilt om man själv är drabbad. Men det är en politisk fråga. Ska man ha en exakt lika vård i hela Sverige så krävs en annan finansiering.

Just nu pågår en utredning i Norrlandstingens regionförbund där det i vår ska beslutas om man ska finansiera PGD-metoden eller inte. Förbundet har återremitterat ärendet för att vinna tid eftersom man anser att det behövs mer fakta. Till sin hjälp har förbundet medicinskt expertis. Men de är oeniga i frågan.

"Det är enligt vår uppfattning orimligt att par från norra regionen inte har liknande möjlighet som par från övriga landet att få tillgång till denna teknik" anser Klinisk genetik, Norrlands universitetssjukhus.

Chefssamrådet förordar däremot inte PGD utan gör bedömningen att "tekniken är så pass bristfällig att endast en minoritet av paren som genomgår PGD-försök får barn". De skriver också att "PGD är 2-3 gånger så resurskrävande än vanlig provrörsbefruktning".

Det här får Erik Iwarsson, överläkare och docent vid Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset att reagera.

– Påståendet att tekniken är bristfällig måste jag starkt ifrågasätta, det är väl istället så att det är påståendet som baseras på bristfällig information. Vi har nu 30-35 procents "take home baby rate" per behandlingsförsök med PGD. Det är siffror som är väl jämförbara med en standard IVF, säger han.

Han reagerar även på resonemanget att det skulle vara resurskrävande.

– Det kan lätt ifrågasättas. Ett behandlingsförsök med PGD är inte ens dubbelt så dyrt som en standard IVF-behandling. Och då ser man endast till ekonomiska faktorer.

Han fortsätter:

– Lägg där till mänskliga eller lidandefaktorer som att satsa på spontan graviditet och att vid varje graviditet ha upp till 50 procent sannolikhet för att få ett sjukt barn och sedan genomföra invasiv fosterdiagnostik. Och därefter överväga att avbryta graviditeten om det visar sig att man haft otur.

Erik Iwarsson poängterar att det handlar om väldigt få patienter.

– Det utförs cirka 13 000 IVF-behandlingar i Sverige per år och cirka 150 PGD-behandlingar varav 50 är norska patienter. Endast cirka 0,8 procent av de svenska IVF-behandlingarna är alltså PGD-behandlingar.