Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Din mormorsmor finns på Facebook

Glöm gamla dammiga kyrkböcker som enda bästa källa för släktforskning.

Digitala medier som Facebook har revolutionerat släktsökandet och kan i ett nafs ge dig både mormorsmor och nästkusiner i utvandrade familjegrenar.

Annons

– Jag vet inte om det är den allmänna nyfikenheten. Men många av oss undrar över våra rötter och vill veta mer. Det är som en slags problemlösning, samma drivkraft som att lösa ett korsord. Man vill gärna fylla i de där rutorna. Jag möter också många ungdomar nu som är intresserade, förmodligen lockade av tv-serier, säger Bengt Lennartsson.

Han är professor emeritus i programvaruteknik vid Linköpings universitet och har 50 års erfarenhet av släktforskning, som han ger universitetskurser i.

Nätbaserade kurser, naturligtvis, för han var tidigt på tåget med datorer och internet och såg de fantastiska möjligheterna som kunde komplettera alla de offentliga register och andra källor som traditionellt används av släktforskare.

Brylling på golfklubben

Fortfarande gäller att all grundinformation finns i kyrkobokföringen, men har man ett ovanligt namn att söka på kan en enkel sökning på Google leda till en ättling i en golfklubb eller någon som har sprungit ett maratonlopp någonstans i världen. Plötsligt blir det kanske både en ny ort och fler namn i släktjakten.

– Hittar man en person blir det alltid minst två till, man blir aldrig färdig, säger Bengt Lennartsson.

Många släktforskare byter också information med varandra på olika nätforum när de springer på samma person. Särskilda händelser eller spännande öden som hittas, som felaktiga fäder eller oäkta barn, engagerar och väcker nya frågor och diskussioner släktforskare emellan.

Ut på nätet

Bra och viktigt i modern släktforskning är att nätpublicera information man fått fram så att det blir granskat och bedömt på samma sätt som all annan forskning i den akademiska världen, menar Bengt Lennartsson.

– Jag vet att många inte vill det, men jag tycker inte att man ska vara negativ. Då får man en reaktion om något är tveksamt. Har man det bara liggande i en skokartong kan ingen säga om något är fel. De flesta vill inte heller "ha allt gratis" och bara ta av andra, utan vill jobba själva.

Amerikasläkt på Facebook

Hans egen släktforskning har tagit honom över till Amerika och flera spännande möten med nygamla släktingar som familjen trodde spåren var borta från för evigt, men som hittades när han tog internet till hjälp och fick nya namn och vinklar i sökandet.

Just släktsökandet mellan svenskar och Amerika-emigranter har betytt mycket för många. När gamla kapade band plötsligt kunnat återknytas har unga amerikaner fått upp ögonen för sina förfäders gamla land, deras eget ursprung.

– De kan vara intresserade av gamla traditioner de hört om och vilja uppleva det, som vårt midsommarfirandet till exempel. Det har också hänt att de har en massa foton och brev som man kunnat byta, säger Bengt Lennartsson.

Sista brevet till Sverige blir också ofta avlöst av statusrader online när släktingar blir Facebook-vänner.

– Jag har själv kontakt med sysslingar i Amerika på Facebook. Det är trevligt att se vad de gör, ge kommentarer, och skriva lite själv om vad man hittar på, säger Bengt Lennartsson.