Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Detta är LT

/
  • 1935 beslutar tidningen styrelse att köpa en tomt längs Rådhusgatan för att bygga et nytt tidningshus. De gamla lokalerna på Storgatan 11 är för må och omoderna.
  • Sensommaren 1935 grävs grunden för LT-huset på Rådhusgatan 37.
  • 1936. Nya LT-huset på Rådhusgatan börjar ta form.
  • LT:s sätteri ett halvår innan flytten till de nya lokalerna på Rådhusgatan.
  • Annons om flytten från de första lokalerna på Storgatan 11 som snabbt blev för små, till det klassiska LT-huset på Rådhusgatan 37.
  • Vid midnatt rullar tryckpressen igång. När de allra flesta länsbor vaknar ligger LT redan i brevlådan.

• Länstidningen är en lokalt ägd morgontidning med huvudsaklig spridning i Jämtlands län. Partibeteckningen är oberoende socialdemokratisk.
• LT kommer ut sex dagar i veckan.
• Förutom papperstidningen finns en nätversion av tidningen på webbadressen www.ltz.se. Dessutom ger LT också ut en e-tidning från november 2005.
• Företaget ger också ut Tidningen Härjedalen, som kommer ut en gång i veckan (torsdagar). TH har en upplaga på 7 200 ex.
• Företaget omsätter cirka 80 miljoner kronor och har cirka 40 anställda.
• Tidningen läses dagligen av mer än 50.000 personer i Jämtland och Härjedalen.

Mer får du veta om du klickar på texten.

Annons

• Huvudägare är Mittmedia Förvaltnings AB. Mittmedia ägs till 70 procent av Nya Stiftelsen Gefle Dagblad och 30 procent av Stiftelsen Pressorganisation. Utöver LT äger Mittmedia åtta andra norrländska tidningar: Tidningen Härjedalen, Östersundsposten, Sundsvalls Tidning, Dagbladet i Sundsvall, Gävle Dagblad, Tidningen Ångermanland, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge Kuriren och Ljusdals Posten.



Det var kallt och dragigt i de undermåliga lokalerna på Storgatan 11 i Östersund. Där installerades den gamla press, en sättmaskin och den utrustning som Nils Andersson, Länstidningens förste redaktör, hade med sig från Borlänge.
Premiären ägde rum den 18 juli 1924.

”Länstidningen kommer att efter måttet av sina krafter kämpa för de aktuella krav och intressen, som göra sig gällande inom de arbetande klasserna”, skrev tidningen i sin anmälan.

Från och med nu började Länstidningen komma ut regelbundet. Denna händelse hade föregåtts av femton års mer eller mindre misslyckade försök från den jämtländska arbetarrörelsen att ge ut en egen tidning.
Primus motor under pionjäråren före 1924 var Carl Åström, legendarisk agitator och redaktör. Åström startade Viljan den 13 januari år 1909. Tidningen trycktes i Sundsvall och kom ut rätt sporadiskt. Den somnade slutligen in när Åström avkunnade en fängelsedom på ett år och sex månader för majestätsförbrytelse.

• Andra föregångare till Länstidningen var Jämtlands Folkblad (1911-1915), Nya Jämtland (1916-1920). I Östersund fanns också vänstersocialistiska tidningar som Inlandet och Nya Norrland.

• I motsats till föregångarna lyckades Länstidningen stabilisera sin utgivning, trots att möjligheterna under många år begränsades av en liten och ineffektiv press. År 1927 blev tidningen daglig och den 13 november 1937 skedde flytten till Rådhusgatan 37, det vill säga till de nuvarande lokalerna. Fortfarande hade dock tidningen inte möjlighet att trycka mer än åtta sidor. En ny press installerades 1945, nu med möjlighet att trycka upp till 24 sidor.
Upplagan steg sakta, från cirka 5000 exemplar i början av 1950-talet till cirka 10-11.000 under 1960-talet och de första åren av 1970-talet. Mellan 20 och 25 procent av hushållen hade Länstidningen.

• En ny offset-press 1974 och ett byte från hel- till halvformat blev startpunkten för en anmärkningsvärd framgångsperiod i tidningens historia. Ny teknik i kombination med redaktionell förnyelse och aktiv marknadsföring är några förklaringar till uppgången. År 1981 passerade Länstidningen konkurrenten Östersunds-Posten i totalupplaga och 1982 i upplaga på utgivningsorten. Som mest översteg upplagan 30.000 exemplar.

• 1982 får LT:s dåvarande redaktionschef Christer "Chritan" Sjöström Stora Journalistpriset för LT:s stora framgångar på den jämtländska tidningsmarknaden. Inte minst eftersom tidningen skrev tidningshistoria när vi gick om Östersunds-Posten i upplaga.

• Andra hälften av 1980-talet och början av 1990-talet karakteriserades av flera nya ägarkonstruktioner inom och utom A-Pressen, den koncern som Länstidningen då tillhörde. Den 10 februari 1992 var konkursen ett faktum, dock utan att Länstidningen var direkt inblandad. Sammanbrottet för denna koncern för socialdemokratiska tidningar blev kulmen på en tidningsutgivning som under många år hade brottats med ekonomiska och organisatoriska problem.

• A-Pressens konkurs blev starten på en lång process som innebar att det socialdemokratiska partiet och fackföreningsrörelsen centralt började dra sig ur sitt aktiva tidningsengagemang. I stället uppstod runt om i landet nya ägarkonstellationer.
A-Pressen var en svensk socialdemokratisk tidningskoncern som grundades 1947 och gick i konkurs i 1992.
Från att ha varit utpräglade partsorgan minskade partipolitiseringen vad gäller innehåll på nyhetsplats under 60-talet även i A-pressen och på 70-talet var den i princip borta. I spridning och ägande kvarstod en politisk koppling: koncerntidningarna lästes nästan bara av s-väljare, och det socialdemokratiska partiet centralt ägde s-tidningarna tillsammans med LO (och för vissa tidningar, lokala delar av arbetarrörelsen). Koncernens tidningar var huvudsakligen andratidningar i små och medelstora svenska städer. De drabbades hårt av det tidiga 90-talets vikande annonskonjunktur men koncernens ekonomiska styrka hade då redan undergrävts av en svag ledning under VD Torbjörn Båth (VD 1986-1992)
Konkursen drabbade 1400 anställda och sluatde med ett underskott på 150 miljoner kronor. LO hade så sent som 1986 tillfört 145 miljoner kronor. LO hoppade av från sitt 45-åriga ägaransvar en månad före konkursen genom att sälja sin del i A-pressen till socialdemokratiska partiet för en symbolisk krona.

• För Länstidningens del började 1992 en överlevnadsprocess som innebar att den nuvarande ägarkonstellationen utformades. Länstidningen är då helt ägd av lokala intressenter. Maths O Sundqvist äger via sitt bolag Skrindan 50 procent medan resterande ägs av lokala arbetarrörelsen, insamlingsstiftelsen Länstidningens vänner samt av personalen vid Länstidningen. Tidningens politiska beteckning ändrades till oberoende socialdemokratisk.

• 1995 blev Länstidningen delägare i den nystartade tidningen Dagens Politik. Tidningen lades ner i februari 1997.

• 30 december 2003 övertar Maths O Sundqvist genom sitt koncernbolag Skrindan AB majoriteten av aktierna, cirka 95 procent, i AB Länstidningen. Därefter har Maths O Sundqvists ägande i bolaget stärkts ytterligare.

• 3 september 2005 flyttade LT till nya lokaler i det så kallade "Handelsbankshuset" vid stortorget i centrala Östersund. Därmed fick LT:s kundtjänst, redaktion och annonsavdelning modernare och framför allt mer ändamålsenliga lokaler. Tryckeriet är fortfarande kvar i LT-huset på Rådhusgatan.

• I juni 2006 beslutade Maths O Sundqvist att sälja dryga 90 procent av aktierna i Länstidningen, med tillhörande dotterbolag, till tidningskoncernen Mittmedia. Beslutet att köpa Länstidningen fattade koncernens styrelse den 8 juni. Den 21 juni skrevs alla papper under och affären är ett faktum. Samtidigt kliver också ÖP:s dåvarande vd, Göran Henriksson in som vd även för Länstidningen.
Mittmedia äger i Jämtland sedan tidigare Östersunds-Posten och Adeprimo. Mittedia köper samtidigt tryckeriet i Torvalla. Länstidningen och Östersunds-Posten kommer även fortsättningsvis att drivas som skilda bolag. De två tidningarna styrs av nystartade Östersundstidningar AB där också Göran Henriksson är vd.

• Under sommaren och hösten 2006 formas en ny organisation inom Östersundstidningar AB. En gemensam organisation för att serva båda Östersundstidningarna Länstidningen och Östersunds-Postens redaktioner. Kundtjänst, annons, abonnemanag, IT och ekonomifunktioner slås samman. Båda redaktionerna står fria och konkurrerar som tidigare om läsarna i Jämtlands län.

• Den 5 september 2006 övergick Länstidningen till tabloidformat. Från detta datum trycktes också tidningen i Mittmedia Prints tryckeri i Torvalla utanför Östersund.
Länstidningens gamla tryckpress säljs och stora delar av den flytas till Cypern.

• 17 januari 2009 var det dags för Länstidningen att flytta igen. Den här gången till mediahuset på Kyrkgatan 52, till våningen högst upp ovanför Östersunds-Posten. Samtidigt försvann begreppet LT-City, nu heter Östersundstidningars kundtjänst Cityshop och finns på gatuplanet i mediehuset.



• Nils Andersson, 1924-38
• Joel Nordin ,1938-43
• Sven Strömblad, 1943-1950
• Carl Josefsson ,1950-1960
• Lennart Schöqvist, 1960-1975
• Håkan Quisth, 1976-1980
• Bo Toressen, 1980-1982
• Gunvor Nyman, 1983-1985
• Peter Swedenmark, 1985- sista sept. 2005
• Per Åhlström (vikarie)1 okt. 2005-2006
• Kalle Olsson 1 dec 2006-


(Årtal anger år då ansv.utg. tillträder)

• Andersson, Nils Axel 1924
• Nordin, Nils Joel 1938
• Strömblad, Sven 1943
• Josefson, Karl Leonard 1950
• Schöqvist, Lennart Nils 1960
• Hall, Sven 1975
• Quisth, Håkan 1976
• Toresson, Bo Ture 1980
• Hall, Sven 1982
• Sjöström, Christer 1983
• Swedenmark, Peter 1987
• Sjöström, Christer 1991
• Swedenmark, Peter 1997
• Härdfeldt, Åke 1997
• Nordqvist, Jan 2000
• Arbman, Anders 2000
• Ekerlid, Birger 2002
• Mattsson, Lennart 2004

Mer läsning

Annons