Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det kan vara farligt att flytta vård till hemmet

/
  • En stor del av de vårdskador som sker inom hemsjukvården beror på felmedicinering.

Annons

Sjukvården har flyttat hem till patienterna på senare år. Men resurserna och kompetensen har inte följt med.

Numera kan ganska avancerad vård ges hemma i sängen. För de flesta är det en lättnad att slippa åka in och ut på sjukhus. För andra, särskilt äldre som bor ensamma, kan det kännas oroligt. Rentav farligt.

Och rädslan är inte obefogad. Mer än var tredje patient som vårdas hemma drabbas av någon form av vårdskada, visar en granskning som Karolinska institutet har gjort. Det kan jämföras med knappt tio procent inom sjukhusvården. Och forskarna tror att mörkertalet är stort, eftersom allt som händer i hemmen inte dokumenteras.

De vanligaste skadorna är trycksår, fallskador, infektioner och problem som har med medicineringen att göra. En anledning är att personalen bara är hemma hos patienten korta stunder. De hinner inte alltid kontrollera att patienterna tar sin medicin och hur de reagerar på den, exempelvis.

En anledning till vårdens förflyttning är att sjukhusen drar ner på vårdplatser. En annan är att kommunerna drar ner på sina boenden, inte bara för att äldre ska få bo kvar hemma, utan för att hemtjänst är billigare än institutionsvård.

Hemtjänstens uppgifter har därför mer och mer kommit att handla om sjukvård. Från att ta en kopp kaffe och en promenad till att hjälpa multisjuka och dementa med det mesta. Tvätta sig, klä på sig, äta, ta medicinen.

I SVT:s serie Sveriges bästa hemtjänst har vi fått följa nyanställda Frida, som helt utan utbildning blir utskickad på hembesök hos ensamma, ibland deprimerade äldre. Hon ser ut att klara det med glans, men bara med hjälp av sin intuition.

I serien varnar geriatrikprofessorn Yngve Gustafson för att lägga allt för stort ansvar på outbildad personal.

Ett exempel på det är att landstingen sedan några år tillbaka kan delegera rätten att ge medicin till kommunernas hemtjänstpersonal. Syftet är att patienterna inte ska behöva träffa så många vårdare varje dag. Men efterhand har rättigheten utnyttjats för att spara in på sjukskötersketjänster. Det som skulle vara en möjlighet i undantagsfall, blev det vanligaste arbetssättet. Följden har blivit fler felmedicineringar - och nu tas delegeringen bort i kommun efter kommun.

Ett annat problem är det dubbla huvudmannaskapet mellan landsting och kommuner. Det är djupa klyftor mellan sjukhusvården och hemsjukvården på många håll. Personalen som har hand om samma patienter har inte bara olika arbetsgivare, de har olika lagar som styr arbetet. Många misstag som görs beror på att ingen tar ansvar för samordningen, trots allt tal om "Patienten i centrum".

Om personalen har svårt att navigera i vårdkedjan, hur svårt är det då inte för en ensam, multisjuk 90-åring. Stundtals måste världen te sig som en parad av nya ansikten.

I takt med att livslängden ökar kan kostnaderna för hälso- och sjukvården komma att öka med 30 procent fram till 2050, enligt Myndigheten för vårdanalys.

Det är en jättelik utmaning för samhället. I längden är det ohållbart att parera ökningen genom att flytta ansvaret för vården från högutbildade specialister till anhöriga och hemtjänstvikarier.

I ett större perspektiv handlar det om en underfinansierad välfärdssektor. Om det går att ena sig politiskt om att försvarskostnaderna får ta en större andel av BNP, så måste det gå att enas om att välfärden också behöver större utrymme. Alternativet är att vi överger grundprincipen för hela vårt sjukvårdssystem och låter mer och mer vård bekostas av privata sjukförsäkringar. Men vill vi det?

Annons