Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det hade räckt med sex böcker om Erik Winter

Var sak har sin tid. Och det här är verkligen den sista vintern. Eller rättare sagt den tionde och sista kriminalromanen om Erik Winter och hans kollegor vid Göteborgspolisen. En serie som började så bra och som kulminerade för rätt så länge sedan.

Annons
De sista romanerna har varit rätt så långt från höjdpunkterna i serien och det har märkts särskilt tydligt när man läst andra romaner av Åke Edwardson.
Men OK. "Den sista vintern" är en liten uppryckning. Berättandet bygger väldigt mycket på dialog. Och historien som sådan är väldigt rörig och förvirrad. Men det handlar om hur man hittar döda kvinnor i sina sängar samtidigt som deras män också sovit där. Givetvis blir männen misstänkta, men de nekar och påstår att de sovit.
Nå, intrigen är kanske inte så värst. Erik Winters egna reaktioner är viktigare och hur han brottas med jobb och familj. Och om slutet verkligen är ett slut är inte helt lätt att veta.
En gång såg jag romanerna om Erik Winter som en uppryckning för svensk kriminallitteratur. Nu orkar jag knappt bry mig över att serien är slut. Men jag ser fram emot vad Åke Edwardson ska skriva i stället nu när han rott de tio i hamn.
Och varför måste man skriva just tio böcker förresten?
I Erik Winters fall hade det helt klart räckt med sex…

Mer läsning

Annons