Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den svenska bubblan

Annons

Det var den 11 mars 2013. Platsen var Kungliga vetenskapsakademin i Stockholm. Internationell forskarelit var inbjudna till ett symposium om konsekvenserna av vinstdrivande skolor.

Innebörden i de monotona powerpoint-presentationerna var blytung: Det svenska friskolesystemet har inte lett till en bättre skola. Tvärtom. Det har lett till ökad segregation. Svenska politiker måste "komma ut ur den svenska bubblan" och börja studera vetenskapliga resultat. Om de vill att alla elever ska ha samma chanser måste de avveckla systemet med vinstdrivande skolor. Så löd budskapet.

I publiken satt forskare, lärare och tjänstemän inom skolsektorn, men inga friskolerepresentanter och inga politiker. En enda journalist var på plats. Frilansaren Niklas Zachrisson gjorde ett program för Vetenskapsradion som var skakande i all sin lågmäldhet. Under reportagets gång smyger sig insikten på lyssnaren: 1990-talets politiker införde ett nytt skolsystem grundat på ideologisk övertygelse. De sökte inte ens kunskap från forskningen. De gick helt och hållet loss på fluffiga drömmar.

En amerikansk professor varnar de svenska beslutsfattarna. När grupper av människor separeras från varandra, som sker när välutbildade föräldrar väljer bort "dåliga" skolor, kan det på lång sikt leda till farliga etniska konflikter.

Att höra internationella forskare prata om det världsunika svenska systemet är som att öppna fönstret och vädra ett instängt rum.

Sju månader har gått sedan symposiet hölls och det har blåst upp en mediestorm runt friskolorna. Politiker gör avbön. Senast ett par ångerfulla miljöpartister. Man kan lätt tro att opinionen har vänt. Men det har den inte. Kanske har motståndet ökat, men majoriteten av svenskarna har varit negativa till mer satsningar på friskolor ända sedan 1997 då SOM-institutet började ställa frågan.

Om vinstdrivande skolor varken har stöd hos forskare eller väljare, vems intressen är det då politikerna värnar om?

Kanske fick vi en hint när JB-koncernens vd skålade i 780-kronorsvin efter konkursen och fick "gilla" av facebookvänner som Anders Borgs fru, förre kulturministern Cecilia Stegö Chiló (M) och förra miljöpartisten Mikaela Valtersson, eller när förre finansministern Pär Nuder (S) slutade med politiken och blev rådgivare åt riskkapitalbolaget EQT, ägare av den största friskolekoncernen Academedia.

Etablissemanget som styr det som forskare i andra länder kallar "the extreme Swedish school system" har trådar långt in i de politiska partierna. Därför ska vi nog inte förvänta oss så mycket mer än en klädsamt självkritisk debatt i den här frågan.