Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den olönsamma kunden

Annons

Mary Olofsson, 90, från Stora Blåsjön blev utan ström i fyra dagar efter stormen Hildes framfart förra helgen. Hon var tacksam för att mågen kom med en fotogenkamin och grannarna med mat och vatten. När Sveriges Radio efter några dygns avbrott på en slavsändare kunde nå ut med information fick Mary reda på hur hon skulle göra i en nödsituation. Då skulle hon trycka på en larmknapp vid brandstationen i Gäddede, fem mil bort.

Det här är ett bra exempel på hur man påskyndar avfolkningen av glesbygden. Överlämna samhällsansvaret till nät- och telebolagen. Mary råkar bo i ett område som är för glest bebyggt för att vara lönsamt att stormsäkra.

Telia har redan monterat ner telefonstolparna i glesbygden. Teknikskiftet har varit kantat av problem. Det som hände Mary Olofsson är ett praktexempel. Glesbygdens telefoni skulle gå via en radioförbindelse var det tänkt. Men när elnätet havererar slås även telefonerna ut.

Efter stormen Gudrun skärptes ellagen så att nätbolagen blev ersättningsskyldiga till kunder vid längre strömavbrott. Syftet var att göra det så pass dyrt att ersätta avbrott att bolagen skulle föredra att stormsäkra elnäten, antingen genom att bredda kraftgatorna eller att gräva ner kablarna. Till viss del har det fungerat. Både Jämtkraft och Eon har investerat miljardbelopp på storm- och snösäkring.

Men det räcker inte på långa vägar. Under veckan som gick drabbades minst 35 000 hushåll i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland av strömavbrott när Hilde drog fram med våldsam kraft. Minst 10 000 kunder blev dessutom avskurna från yttervärlden när både fast och mobil telefoni slogs ut.

Elbolagen har tidvis försökt smita undan sitt betalningsansvar för kunder som bara drabbats av avbrott på en eller två faser i elnätet. Nu är en skärpning av lagen på gång för att täppa till kryphålet. Det är bra, men det kommer inte att räcka. Enligt Eons kommunikationschef Jakob Holmström är det lika bra att glesbygdsborna lär sig leva med elavbrott. Som om de inte redan hade gjort det. Enligt Holmström tar det flera hundra år (!) att få tillbaka en investering i nergrävda kablar i riktigt glesbebodda trakter. Tydligare kan det inte sägas. Marknaden tar inget samhällsansvar. Det är politikerna som måste göra det, antingen genom subventioner, tvingande lagar eller tillräckligt saftiga incitament för att bolagen ska nappa. Alternativet är en ännu glesare glesbygd.