Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vindkraften splittrar bygden

Angående den planerade vindkraftetableringen i Offerdal. Förra gången var runt år 2014. Då var argumentet att vindkraften behövs för inflyttning och framtidstro. Nu, fem år senare, finns både inflyttning och framtidstro.

Det har länge funnits ett intresse av att flytta till Offerdal i stort och kanske Kaxåsbygden i synnerhet.

Ett aber har dock varit bristen på tillgängliga fastigheter samt oviljan hos bankerna att låna ut pengar för att man ska kunna bygga nytt där man vill bo, om denna plats nu råkar ligga utanför Ås eller andra liknande ställen som fått stämpeln ”attraktiva”. Sällan har en fastighet fått ligga ute länge, när den väl kommit ut på marknaden, men trots detta har nettoresultatet visat en nedåtgående befolkningstrend vilket resulterat i hot om nedläggningar. Senast var det Kaxås skola som hotades.

Projekt Kaxås har redan blivit något av en succésaga. Tomter säljs och hus byggs i detta nu. Barnen kommer hem och berättar om nya klasskompisar, och hela Offerdal spritter av inflyttningsglädje och framtidstro. Vi är många som hoppas att detta initiativ endast är det första i raden av många liknande och att Jämtland kan gå i täten med att erbjuda folk det de faktiskt vill ha ut ur livet. Att det finns fler som vill lämna ekorrhjulet för livskvalitet är tydligt. För att det ska vara möjligt och för att man ska våga ta steget krävs dock möjligheter och förutsättningar. Även om just Kaxås råkar ha en miljardär i ryggen så kan liknande projekt rent krasst genomföras av kommunerna själva, om bara viljan och modet finns. Genom att möjliggöra för inflyttning och nybyggen i områden där folk faktiskt vill bo så öppnar man upp för ett levande landskap och ökade skatteintäkter. Garanterat följer ett ökat företagande som ett brev på posten.

Men vad händer nu? I en artikel för några dagar sen hävdar markägarna i och runt Kaxås att ”det går inte att leva på fin utsikt”. Man kan även läsa om hur Per-Lennart Persson, en av de drivande krafterna bakom vindkraftssatsningen, inte gör det för pengarnas skull utan för de närmare 100 markägare som kan få avkastning på sina marker. Och handen på hjärtat. Hade jag själv haft chansen att tjäna miljoner på mina marker så hade jag kanske också av egoistiska skäl varit lockad att ingå ett avtal där jag ”lånar ut utsikten i 30-40 år” som det beskrivs.

Men nu råkar jag ju bo i Oxböle, som åtminstone vid detta tillfälle inte finns med i planerna. Tack och lov. Härifrån kommer vi möjligtvis att se dessa gigantiska snurror på 250 meter, men det kommer man ju att göra oavsett var i länet man befinner sig. Förhoppningsvis bor vi så pass långt ifrån dem att vi slipper ifrån ljudet, som ett evigt tinnitus man aldrig kan fly ifrån.

Oavsett var vi bor i länet så är det läge att stanna upp och fundera och reagera. Även om markägarna har rätt i att detta kan göra en extrem skillnad i deras egen ekonomi så är detta något som kommer att påverka oss alla här i Jämtland och beslutet kan därför inte vara enbart deras.

Vindkraftsområdet i Munkflohögen och Åskälen, på totalt 288 MW, syns och hörs över stora delar av Jämtland. Människor i dess närhet påverkas av buller och det pågår forskning för att avgöra hur hälsan eventuellt påverkas på olika sätt. Även djur och natur påverkas, vilket flera studier visar. Jag har bett Jämtkraft om en förklaring till hur vindkraften och vattenkraften hänger ihop, och hur våra redan drabbade vattendrag kommer att påverkas av en ny etablering på 300 MW, men de har tyvärr ej ännu svarat.

Utsikten lånas ut i några år, skrivs det, men jag tror tyvärr att det är naivt att tro att utsikten och landskapet kommer att vara detsamma den dag då de lämnas tillbaka. I Offerdal har vi några av Sveriges äldsta hällristningar. Vi har i Jämtland en unik natur och friluftsliv som lockar turister från hela världen och är avgörande för många av våra företag. Vi kan erbjuda tystnad och milsvida utsikter, något som blir alltmer värdefullt och ej kan köpas för pengar. Hur mycket kommer detta att påverkas och hur kan man ens motivera att ändra bilden av vad som är Jämtland i nästan allas ögon?

Jag är orolig. Jag är ledsen. Jag ser framför mig hur bygden utarmas, hur alla som visat intresse för att flytta hit plötsligt drar sig ur då de inser att det som hägrat är en synvilla som är på väg att gå upp i rök. Snart står vi där igen, med ett tröstlöst försök att rädda en skola som denna gång är bortom all räddning, för denna gång finns det ingen som vill flytta hit.

Jag ser ett förstört landskap och ett hotat djurliv. Jag ser utarmade vattendrag. Hur mycket skada har skett på naturen genom först ett gigantiskt bygge och därefter ett gigantiskt återställningsprojekt? Jag ser hur Jämtland åter rånas på naturresurser och få allt för lite tillbaka. Jag ser hur bygden splittras och hur folk tittar snett på varandra. Jag ser frågor från barnen, som om några år förmodligen kommer att veta bättre och sitta på fler svar än vi gör idag. Hur kunde ni låta detta ske?

Jag ser massor av frågor men få svar. Både Affloardal Energi, Vattenfall och Krokoms Kommun duckar på de frågor som ställs, och detta leder till spekulationer och oro. Hur ser det egentligen ut med översiktsplaner, arrendeavtal, och mätningar som sägs ha utförts men vars resultat mörkas?

Men största frågan av alla just nu är hur tänker man runt samernas rättigheter? Samerna, som vid en etablering kommer att förlora i princip hela vinterbetet och sannolikt därmed möjligheten att överhuvudtaget bedriva renskötsel. Hur motiverar man detta? Är det ens möjligt att motivera?

Jag har en stor tro och tillit till vårt demokratiska system och vår rätt till information. Det är dags att ni som sitter på svaren kliver fram och ger dem, och ni som har möjlighet att påverka se till att ni nyttjar denna möjlighet. Medan ni kan.

Jenni Andersson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel