Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Varför förstöra våra skolor?

Krokoms kommuns problem: Minskade barnunderlag i norra och glesare delar i kommunen, skolor som krymper, svårt att rekrytera behörig personal och undervisning som bedrivs i B-form.

Kommunens lösning: Lägg ner två skolor i områden där befolkningen och barnantalet ökar och växer så att det knakar, som har full behörighet, lätt att rekrytera och bland Krokoms kommuns högsta resultat/meritvärden.

Som Aspåsbor måste vi erkänna att vi är förvånande och perplexa över kommundirektör Jonas Törngren och högsta tjänstemännens förslag att lägga ner Aspås och Rödöns skolor. Sedan 2005 har Aspås befolkning ökat med hisnande 42,61 procent! Bara sedan 2010 har Aspås vuxit med 33,87 procent och fler och fler barnfamiljer väljer att flytta in och bygga nytt på orten. Skolan har fördubblat sitt barnantal sedan 2006 då 51 barn var inskrivna och har idag 102 barn inskrivna och kan på inget sätt ses bara som en "liten" byskola längre. Nästa läsår beräknas antalet barn öka ytterligare till 110. Det är samtidigt en skola som har bland de allra högsta meritvärdena i kommunen och senast i våras när en tjänst som lärare annonserades ut hade flera behöriga sökt jobbet.

I Krokoms tillväxtstrategi står att kommunens målsättning är att växa till 16 000 invånare till 2030. I kommunens egen befolkningsprognos väntas det område som Aspås och Rödön ingår i, växa med 1478 invånare under denna period. Den målgrupp som enligt statistiken är viktigast att locka för tillväxtens skull är målgruppen 18-39 år, då det är i denna grupp som flest flyttar. Även om alla är viktiga och välkomna i Krokoms kommun, är man efter denna ålder generellt mycket mindre flyttbenägen. Krokom har haft förmånen att locka till sig främst barnfamiljer i detta åldersspann.

Aspås är en ort som tillsammans med Rödön bevisligen håller hög attraktionskraft för denna målgrupp. Krokoms tjänstemän och politiker bör fundera varför denna målgrupp i så hög utsträckning väljer att flytta till Aspås och Rödön, där det varken finns väl fungerande kommunikationer, butiker eller kommunal service för övrigt.

Vilka är då värdena som gör att familjer trots det finner dessa platser så attraktiva? Svaret är att förutom att de är belägna i en levande landsbygd, med storslagen natur och utsikt och ett mycket aktivt föreningsliv, så är gång- och cykelavstånd till skola helt avgörande i valet av ort för den stora merparten av de barnfamiljer som har flyttat in.

Jonas Törnlund, kommundirektör hade i sin presentation på mötet i Hägragården 19 september en bild där det stod ”Skolan är en verksamhet, inte en plats”. Detta är dock ett påstående som inte bekräftas av Simon Östberg, planarkitekt i Krokoms kommun, som istället säger ”Närhet till skola är helt avgörande för tillväxten på en ort. Vad som är anses som nära är dock individuellt". (Citatet godkänt av honom. Reds anm).

Krokoms kommun lyfter även fram skolans vikt i sin egen tillväxtstrategi: “Med utgångspunkt i hur efterfrågan på bostäder och flyttmönster utvecklas ska Krokoms kommun skapa förutsättningar för exploatering av hyresrätter, bostadsrätter, trygghetsboende och villabebyggelse där det finns en efterfrågan och det bedöms vara ekonomiskt hållbart över tid. Kommande bebyggelse bör placeras där det finns bl.a. kommunal service i form av för- och grundskolor, VA och kommunikation“.

Varför anser Krokoms kommun själva att kommande bebyggelse bör placeras nära skolor om ”skolan är en verksamhet och inte en plats” och att närhet till en skola inte spelar någon roll för en orts attraktivitet och tillväxt?

Inflyttning i kommunens södra delar är också i sin tur helt avgörande för att få in skatteintäkter som i sin tur gynnar hela kommunen, även dess mer glesa delar. Så här skriver Krokoms kommun längre fram i sin tillväxtstrategi: ”Med detta sagt måste också konstateras att starka städer, kommundelar och orter gör att kommunen som helhet kan försörjas och bli livskraftig. För Krokoms kommun är pendlingen till Östersund en viktig del för många människors möjlighet till försörjning och därmed också en stor skatteintäkt som kan hjälpa till att försörja glesare delar med samhällsservice. Satsningar i en kommundel kan i själva verket vara helt nödvändig för att kommunen ska kunna klara sina lagstadgade åtaganden som helhet avseende kvalitet och ekonomi.”.

Därför kan vi inte på något sätt förstå varför man som tjänstemän ur ett tillväxtperspektiv väljer att förstöra attraktionskraften på de orter/platser som redan i dag lyckas locka till sig nya kommunmedborgare? Hur ska det gynna Krokom i stort? Vi i Aspås anser att det är naivt att tro att man ska kunna ta bort en av de viktigaste faktorerna för att folk väljer att bosätta sig i Aspås och Rödön och fortfarande ha samma inflyttning. Kort sagt: man kan inte både äta upp kakan (skolan) och ha kakan (tillväxten) kvar.

Att man utöver det dessutom väljer att bortse från att skolorna är bland kommunens mest välfungerande med full behörighet, goda resultat och lätt att rekrytera ny personal gör inte förslaget lättare att förstå. Vår fråga till politiker och tjänstemän är således: varför inte bygga på det som bevisligen fungerar och ger växtkraft till hela kommunen, istället för att förstöra det?

Undertecknat av över 250 medlemmar i gruppen ”Aspås – vi ger Krokom växtkraft”

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel