Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vad krävs för att få stanna?

Det lokala nätverket #femövertolv, Östersund, och den nationella kampanjen ”Håll ihop Sverige – flyktingamnesti för de ensamkommande” ställer sig frågan om varför det allvarligt förvärrade säkerhetsläget i Afghanistan inte räcker för att stoppa utvisningarna och hitta en human lösning för alla Sveriges ensamkommande ungdomar?

Som avslutning på en fin och upplysande reportageserie om situationen för Sveriges ensamkommande ungdomar, publicerar SVT Jämtland en intervju med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Han vidhåller där, det han och många andra så ofta och helt felaktigt påstått, att dessa ensamkommande barn som nu i många fall blivit unga vuxna saknar asylskäl. Men den nyligen publicerade rapporten ”Hitta en human lösning för Sveriges ensamkommande ungdomar – nu!”    visar på en helt annan bild än den som Morgan Johansson och många andra politiker försöker ge sken av.

En mycket viktig aspekt i rapporten är den om säkerhetsläget i Afghanistan, där en majoritet av Sveriges ensamkommande ungdomar har sitt ursprung. Landet som plågats av krig i 40 år och där säkerhetsläget, enligt bedömare som bl.a. Amnesty International och Röda Korset i flera års tid varit så illa att tvångsutvisningar överhuvudtaget inte borde genomföras.  Enligt UNHCR  är Kabul  inte ett  alternativ för internflykt, något som Sverige ofta hänvisar de unga till.

Abdul Ghafoor, grundare av AMASO (Afghanistan Migrants Advice and Support Organisation) i Kabul ger i en nyligen publicerad blogg en bild av ett krigsdrabbat land som sedan 2012 sett ständigt stigande dödssiffror. Han beskriver ett land som inte bara är ekonomiskt omöjligt att leva i för unga utan nätverk, utan som också bokstavligt talat är livsfarligt.

Många rapporter har kommit det senast halvåret om ytterligare förvärrat läge. De pågående fredsamtalen riskerar att haverera vilket FN:s flyktingkommissionär menar kan leda till en humanitär katastrof. Den 18 november 2020 kom dessutom beskedet att USA halverar sina styrkor i Afghanistan.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist uttrycker både i  en intervju i Sveriges Radios nyhetsmagasin Studio Ett och till SVT Nyheter att USA:s tillbakadragande kan utnyttjas av extremister. UD har sedan länge avrått från resor till hela Afghanistan och utrikesminister Ann Linde har vid ett par tillfällen fördömt terrordåd i Kabul.

Men även då Sveriges försvarsminister uttalar sig om ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i Afghanistan så är det helt tyst från Migrationsverket Under lördagen 21 november eskalerar situationen i Afghanistan ytterligare då Kabul attackeras  av 23 raketer som träffar tätbefolkade områden, 6 polisdistrikt, diplomatkvarteren m.m. varpå USAs ambassad varnar för ett extremt instabilt läge.

Vi ställer oss frågande till denna tystnad, särskilt när vi ställer verkets underlåtande att agera mot att Migrationsverket tidigare  stoppat alla utvisningar till Zimbabwe på grund av ett svårbedömt läge. Varför krävs det så extremt mycket mer krig, terror, dödade civila och osäkerhet kring det framtida säkerhetsläget i Afghanistan?

Vi som under flera års tid kämpat för att synliggöra Sveriges ensamkommande ungdomar och försvarat gruppens rättigheter frågar oss: Varför tycks det som att det är vattentäta skott mellan de olika departementen, och varför vägrar både regeringen, med Morgan Johansson som representant,  och Migrationsverket att åtminstone erkänna säkerhetsläget som tillräckligt skäl att stoppa tvångsutvisningarna och i förlängningen hitta en human lösning för Sveriges alla ensamkommande?

Migrationsverket, regering och riksdag vägrar mot allt förnuft att erkänna att Sveriges ensamkommande under fem års tid har utsatts för retroaktiv lagstiftning, bristande rättssäkerhet i asylprocessen, godtyckliga åldersuppskrivningar, ovetenskapliga medicinska åldersbedömningar, den oklara gymnasielagen och oacceptabla väntetider. Borde man åtminstone inte kunna erkänna att det uppenbart föreligger hinder mot tvångsutvisningar till Afghanistan?

Örjan Carlbring, Östersund

Ellie Cijvat, Växjö

Kia Edvardsson, Karlshamn

Malin From, Stockholm

EvaMärta Granqvist, Hörby

Mats Klockljung, Burträsk

Joel Larsson, Östersund Emma Rydén, Falun

Marit Törnqvist, Ödeshög

Medgrundare  till kampanjen ”Håll Ihop Sverige – Flyktingamnesti för de ensamkommande”

Andrew  och Sigbritt Herbert, Pilgrimstad Lizzie Karlsson och Kick Lejnse, Östersund

Kristina Kojan, Östersund

Rita Larsson, Östersund

Anders och Inger Silfverdal, Oviken

Lars Waltersson, Ytterån

Medlemmar i det lokala nätverket #femövertolv, Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel