Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vad är löftet om grön el värt?

I Sverige har vi haft en kraftfull omställning till grön och förnybar energi mycket tack vare vårt unika stödsystem med elcertifikat, som går ut på att den som investerar i förnybar el som t ex vindkraft ska få stöd för sin klimat­smarta investering i 15 år. Idén var svensk från början 2003, men sedan 2012 drivs systemet tillsammans med Norge. Och nu har tillväxtmålen för förnybar energi uppnåtts 10 år i förtid.

Särskilt på glesbygden var vi många som redan för 15 år sedan började satsa hårt både för en grön ekonomi, men också för att stärka näringsliv och arbetstillfällen utanför storstadsområdena. Vi litade på statens och regeringens löften om långsiktiga ramar för de gröna elcertifikaten.

Coronakrisen har fått regeringen att utlova en historisk satsning för att få näringslivet att satsa på en grön omställning när Sveriges sargade ekonomi och världens klimat ska räddas. Men vågar vi tro på att satsningen gynnar dem som satsar grönt och först? Inte om man ser på den svenska vindbranschens historia!

Efter lång tid då vi bett och tjatat har staten äntligen valt att sluta subventionera landbaserad vindkraft. Skjutsen som elcertifikaten gav förr var viktig. Nu är teknologin mogen, utbyggnaden sker i industriell skala och kostnaden per nyinstallerad kilowattimme och vindkraften konkurrerar ut samtliga andra kraftslag i Sverige.

Certifikatens värde definieras av kvoter dvs målsättningen för andelen av förnybar energi för ett särskilt års förbrukning. Om man nu fördelar 2036– 2045 års överblivna kvoter jämt år 2027-2035 så gynnar detta de stora energibolagen och internationella investerare.Vi som vågade investera i vindkraft även av ideella skäl åren 2008-2012 gjorde det för dubbla kostnaden än dagens investerare. Och vi blir fortsatt förlorare om man inte omfördelar huvuddelen av de överblivna kvoterna istället till 2022 – 2027.

Tyvärr finns det ett ironiskt inslag i denna svekfulla historia . Det är nämligen så att regeringens planer  i första hand kommer att gynna de som investerade sent både i Sverige och i Norge. Norge kommer att överträffa målen i ännu högre grad än Sverige med – hör och häpna! - hela 63 procent mer vindkraft än vad systemet hade aviserat. Om inte Sverige säger upp avtalet med Norge kommer det bli de tidiga svenska vindkraftsproducenterna som får betala även för Norges subventionerade vindkraft.

Svensk Vindkraft

Jeanette Lindeblad och Carl-Arne Pedersen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel