Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skolrockaden vände livet upp-och-ner

Nu ska jag berätta en historia.

Den handlar om hur jag tror att det gick till i maktens korridorer när man lade fram förslaget som innebär att man vänder livet upp och ner för flera hundra elever samt deras familjer, frångår kommunens egna riktlinjer och näppeligen tar någon större hänsyn till den lagstadgade Barnkonventionen.

Det hela utspelade sig i en stad vid en stor sjö i vackraste Monismanien, vi kan kalla landet så, något ska det ju heta och jag har nog läst om det i en saga i Expressen. Staden hade länge styrts av rödrosiga Vise män och kvinnor, det gick inte alltid så snabbt men de planerade långsiktigt och tog beslut med invånarnas väl i åtanke. De var ju visa, man litade på dem och tänkte inte mer på det.

Så hände det att de förlorade ett val (deras annars så rödrosiga kinder blev säkert alldeles vita). De som vann, vi kan ju kalla dem Alliansen för det är ju vad de kallas, fick nu väldigt, väldigt bråttom att ta en massa beslut så att alla skulle se hur handlingskraftiga och duktiga de var.

”-6:orna är så unga, de ska inte behöva gå på högstadiet!” skallade ropen i korridorerna och med generellt dyra men snabba lösningar välkomnades 6:orna till mellanstadieskolorna.

En fd gymnasieskola renoverades snabbt och dyrt, men istället för att användas som evakueringsskola enligt de rödrosigas plan, hyrdes den ut till en internationell privatskola med kapacitet att ta många hundra elever. De vise i Alliansen firade glatt!

Vid en lugn vik utanför staden låg en av de skolor som behövde renoveras, vi kan kalla den för Lugnvik. Eftersom den fd gymnasieskolan nu hyrts ut till en privatskola skulle barnens skola förläggas till närliggande tillfälliga moduler (var De vise verkligen medvetna om kostnaden?).

Alla var nöjda och här hade historien kunnat vara slut om Alliansen inte hade missat att ta fram ett bra underlag. Det gick lite snabbt (och dyrt), kan man säga.

Att få till ändamålsenliga lokaler för åk 6 "bidde" lite krångligare än de tänkt sig.

Hyran för privatskolan blev inte heller riktigt som de tänkt sig. Internationella privatskolor är, som alla förstår, hårda att förhandla med, framför allt när de förhandlar med någon som just har renoverat en byggnad för 100 miljoner kronor och inte har någon annan att hyra ut den till.

Den tillfälliga modullösningen i Lugnvik ’bidde’ alldeles för dyr (de blev tydligen medvetna om vad sådana kostar).

En annan lösning

Nu kände sig de vise snarare ovisa. De måste hitta en annan lösning. Och det snabbt, för skolan i Lugnvik var i ett uselt skick. De vise i Alliansen kliade sina huvuden, goda råd var dyra. Vart ska eleverna ta vägen? Svordomar, eller i alla fall lite ”attans” och ”katten också” ekade mellan väggarna och tjänstemännen sattes i arbete.

Nu redovisades en lösning uppdelad i tre punkter: Förskolebarnen skulle få gå på en befintlig förskola sju km bort; åk 4-9 i tillfälliga moduler tre km bort; åk F-3 i redan upptagna lokaler fem km bort.

Att den sistnämnda skolan redan var upptagen satte igång en gigantisk skolrockad. När De vise i Alliansen läste vidare började de fnittra och skrocka av förtjusning, det var ju just en sådan här lösning de vill ha, man kunde ju nästan tro att de själva hade föreslagit det till tjänstemännen!

Planen var att slå samman eleverna från två F-6 skolor till en lågstadieskola i centrum (låt oss trots det centrala läget kalla den för Norra) och ett mellanstadium vid en redan befintlig högstadieskola som vi kan kalla Parkskolan.

Tänk så bra, det blir ju mycket enklare: vardera skolgård behöver bara inredas för respektive åldersgrupp, och skulle en lärare t ex råka bli sjuk skulle där finnas andra med likvärdig behörighet att ersätta med.

Men så praktiskt! Och billigt för skattebetalarna!

Den där evakueringsskolan var visserligen populär bland elever och föräldrar men den var nergången så nu fick de äntligen en anledning att lägga ner den. En ny byggnad skulle uppföras vid Parkskolan och den skulle inte behöva bli så stor eftersom säkert många elever skulle välja den nya privatskolan istället, det var viktigt med tanke på att renoveringen hade varit dyr, Alliansen var tvungen att se till att eleverna valde så att privatskolan stannade kvar. Med andra ord var det lämpligt med ett skolval i samband med rockaden så att fler barn fick den fina möjligheten att välja privatskola. Det var många allierade som sov extra gott den natten.

Alliansen trodde kanske att alla var nöjda och att historien skulle vara slut trots att de, sin vana trogen, hade missat att ta fram ett bra underlag. Det gick lite snabbt igen, kan man säga.

Snurrigt förslag

Föräldrarna undrade vad De vise hade råkat äta som hade gjort att de hade snurrat till så, hela förslaget var ju alldeles snurrigt, så snurrigt att även föräldrarna blev alldeles snurriga, deras barn skulle ju snurra runt nästan överallt – vilken karusell!

Det fanns övergående, men inte små, problem som t ex Lugnvikselevernas utspridda placeringar och sådana farhågor som finns vid alla förändringar, som rädsla och otrygghet för det nya och för att gå på samma skola som så stora barn och ilska över nytt skolval så att klasserna bryts upp. Kom ihåg att för ett antal barn är skolan deras enda trygga plats och att det är personalen och eleverna som gör skolan, inte byggnaden i sig.

Det fanns sorg över att skolor där många trivdes skulle läggas ner eller rivas isär. Skolan i centrum kunde t ex skryta med att alla lärare var behöriga, med goda resultat på både nationella prov och i elev- och personalenkäter och med en lyckad integration med nyanlända.

Med det fanns även permanenta problem, som skulle ge ringar på vattnet en lång tid framöver. De tilltänkta skolorna låg nämligen inte där barnen bodde och när man lade lågstadiet och mellanstadiet så långt från varandra försvårade det livspusslet ännu mer. Ja, man kunde ju fundera lite själv hur det skulle vara att arbeta heltid, hämta en 7-åring på Norra skolan och en 10-åring på Parkskolan, en snöig vinterkväll. Ens om det fanns vettiga bussförbindelser? Hur skulle man hinna hem och laga middag innan läggdags eftersom barnen måste gå upp tidigt för att hinna tillbaka till skolan? Hur ska barnen orka och när ska de hinna med läxorna? Antingen fick man gå ner till deltidsarbete eller ta körkort och köpa bil. Och var skulle den stå, om man bodde i centrum? Vad får den personen för köpkraft efter de utgifterna? Vad ger det för livskvalitet? Påverkan på klimatet?

Skolorna gjorde egna risk- och konsekvensanalyser ur deras synvinkel men vilken effekt detta förslag skulle ge på klimat, miljö, fysisk och psykisk hälsa, trafiksituation och samhällsekonomi visste faktiskt ingen eftersom det inte hade analyserats.

Barnen grät och kunde inte sova. Föräldrarna organiserade sig och kom snabbt överens om ett annat förslag som de lade fram för De vise i Alliansen (fast numera upplevdes de inte längre så visa, deras gloria hade liksom falnat i samma takt som deras snabba beslut hade fattats).

Föräldraförslaget föll inte väl i smaken hos De (o)vise som istället vädrade att ännu fler elever skulle vända sig till privata skolor, de hade ju inte tänkt på att de geografiska avstånden skulle göra skolorna så impopulära. Det började klia i deras fingrar att få lägga ner Norra skolan också och de hade lite svårt för att dölja sina belåtna miner - centrala lokaler kan man ju hyra ut för en bra peng.

Många fördelar

Trots föräldrarnas böner gav alltså Alliansen inte vika med motivet att det fanns så många fördelar för kommunen att samla lågstadiet på en skola och mellanstadiet på en annan skola. Med alla elever som skulle välja den dyrt renoverade privatskolan fanns det ju inte elevunderlag för någon annan lösning, svarade De föräldrarna. Nackdelarna för övriga inblandade var ovidkommande.

Föräldrarnas värld var nu vänd på ända, för de hade ju alltid tänkt att kommunen fanns där för deras skull, nu var det istället så att barnen skulle finnas där för kommunens skull?!

Trafiksituationen? Ja, den skulle några konsulter få titta på, det skulle nog inte kosta så mycket. Och det orimliga med att ha byggnationen vid Parkskolan färdig till kommande höst kunde de (o)vise över huvudtaget inte förstå, ”ritningarna skulle ju vara färdiga redan i november-december, gissningvis!” men efter alla turer var föräldrarna inte längre så förvånade.

Det var någon förälder som tyckte att det hela påminde om herr Gunnar Papphammar, ni minns han som av ren klumpighet kunde riva en lägenhet på ett par minuter. Nu riskerar Alliansen att bli ihågkommen för att på bara en mandatperiod hinna rasera en välfungerande skolstruktur i centrala Östersund och bygga en permanent ogenomtänkt skola vid Fyrvallarondellen. Det skulle kanske kunna kallas för ”Papphammar-effekten”.

Här slutar denna historia och om det var så här, eller på ett helt annat sätt som det gick till vet bara De (o)vise.

Men åh, så glada vi föräldrar och våra barn hade blivit om någon (o)vis skulle råka bli vis och möta oss halvvägs.

Elin Albrechtsson

Förälder, Norra skolan

Fakta har hämtats från Östersunds kommuns hemsida, från skolorna samt Barnkonventionen:

Kommunens miljöpolicy punkt 50: Skolor och förskolor ska lokaliseras i mindre enheter med närhet till bostäder för att möjliggöra aktiva transporter med gång och cykling.

Mål 7 – I Östersunds kommun bedrivs ett effektivt arbete för minskad miljö- och klimatpåverkan.

Kommunen har målsättning om ett fossilfritt Östersund år 2030.

Barnkonventionen, punkt 3: Vid alla de åtgärder som berör barn /…/ ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnens bästa.

I Lugnviksskolan går ca 400 elever

I Norra skolan går ca 280 elever

På Odenslundsskolan går ca 160 elever

Med minst 22-24 elever per klass (beroende av skola) går skolorna runt ekonomiskt.

Tillfällig flytt av förskolebarn från Lugnvik till Lövsta: ingen extra kostnad för kommunen.

17 mkr har beviljats för tillfälliga moduler vid Blomstergården under 2,5 år.

15 mkr har beviljats för tillbyggnad av Parkskolan, med möjlighet att äska mer pga bl a trafiksituationen.

Renovering av Palmcrantz beräknades kosta 60 mkr, notan är hittills uppe i minst 100 mkr.

Risk- och konsekvensanalyser från fr a Norra och men även Odenslundsskolan visade på många risker.

Barnkonsekvensanalysen från Odenslund visade på fler negativa än positiva effekter

Inga ytterligare konsekvensanalyser har utförts.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel