Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skolan ska inte lämna någon utanför

Annons

Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå än övriga befolkningen, det innebär att de får mindre frihet att forma sina liv än andra. Det betyder också att skolan misslyckats med sitt uppdrag. Alla elever ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång.

Även om detta redan står i skollagen vet vi att långt ifrån alla elever får den anpassning de behöver. Det kan vara i form av pedagogiskt stöd genom speciallärare, hjälpmedel, bra miljö i skolan eller undervisning i mindre grupp. Otillgänglighet, brister i stödinsatser och individuella anpassningar mobbning och kränkande behandling är stora hinder för att klara utbildningen. För många elever är detta helt avgörande för att få en chans att uppnå godkända resultat i alla ämnen. Andelen ungdomar med funktionsnedsättning som avbryter sina gymnasiestudier är dubbelt så hög jämfört med övriga ungdomar. Vi vet också att minst 5000 elever i Sverige är hemmasittare, många har diagnosen autism. Att så många elever inte går i skolan på grund av brister i anpassning och stöd är ett misslyckande för samhället. Mörkertalet är stort då staten inte följer upp detta nationellt vilket vi lyft i riksdagen i samband med att vi kallade till oss Specialpedagogiska skolmyndigheten till utbildningsutskottet.

Liberalerna uppmärksammade tidigt frågan om inkluderingstanken som vi menar har gått för långt, resultat har istället blivit att många elever slagits ut från undervisningen. Rätt utformat och med stora stödinsatser kan vissa elever sitta med i en ordinarie skolklass, men för andra elever krävs helt andra lösningar.

Liberalerna menar att inkluderingsparagrafen i skollagen måste ändras och förtydligas. För vissa elever är den ordinarie klassen helt enkelt inte ett alternativ, snarare bidrar det till förvaring och ett permanent utanförskap.

Till skillnad från Socialdemokraterna har vi under lång tid slagits för att behålla resursklasserna, resursskolorna och specialskolorna. Vi beslutade också i regeringsställning att återinföra speciallärarutbildningen vid landets högskolor och universitet efter att den socialdemokratiska regeringen beslutat att stoppa utbildningen av speciallärare. Den skada deras beslut resulterade i ser vi fortfarande konsekvenserna av.

Liberalerna har i förhandling med regeringen fått igenom att skollagen ska ändras och nu har en utredning tillsatts. Uppdraget är att slå fast att elever har olika typ av individuella behov och därmed måste skolan hitta olika lösningar utanför den ordinarie undervisningen för att de ska klara sin skolgång. Detta oavsett om det är placering i resursskola, särskild undervisningsgrupp eller särskola.

Kommunerna ska inte av ideologiska eller av ekonomiska skäl lägga ner specialklasser och resursskolor för att trycka in alla elever i den ordinarie undervisningen. Rektorer som känner till de här eleverna har visat att man kan hitta bra lösningar på sin skola. Det ska heller inte råda något tvivel om att speciallösningar får beslutas.

Förutom en förändring kring inkluderings-begreppet anser Liberalerna att vi måste komma åt stöket i skolan. Frågan om studiero och arbetsro i klassrummet och i korridorerna är lika viktig. Vi ser att sex av tio elever svarar i enkäter att de störs av andra elever, en tredjedel av lärarna uppger att de får lägga allt mer tid för att upprätthålla ordningen i klassrummet, detta är inte är acceptabelt.

De elever som drabbas mest av detta stök är elever med autism och andra typer av funktionsnedsättningar men också de elever som behöver mest stöd från skolan. Liberalerna driver nu kravet att skollagen ska ses över kring lärarnas befogenheter men vi är också kritiska till barn- och elevombudet vid Skolinspektionen som på ett obegripligt sätt drivit skadeståndsärenden mot lärare som ingripit för att upprätthålla ordningen i klassrummet.

Utan fullständiga betyg och med avbrutna gymnasiestudier är det i princip omöjligt att ta sig in på arbetsmarknaden. Utan ett jobb att som det går att försörja sig på döms många personer med funktionsnedsättning till ett liv i utanförskap med usel ekonomi och inte sällan sviktande hälsa. Att ge alla förutsättningar att klara skolan är bästa garantin för ett bra liv.

Regeringen verkar inte ha förstått allvaret i att ha en skola som lämnar funktionshindrade elever och studenter utan rätt stöd och hjälp. Det är tragiskt. Liberalerna ser problemen och har förmågan att lägga om politiken.

Bengt Eliasson (L)

Riksdagsledamot, Funktionsrättspolitisk talesperson

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot, Utbildningspolitisk talesperson

Pär Löfstrand (L)

Kommunalråd Östersund, Förbundsordförande Jämtland/Härjedalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel