Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skogsutredningens förslag skadar länet

Skogsutredningens förslag att avsätta ca 284 000 hektar i Jämtlands fjällkommuner är en helt felaktig åtgärd, som om den verkställs kommer att få långtgående negativa konsekvenser för både sysselsättningen och utarma glesbygden på en sedan länge etablerad skogsbrukskultur.

Ur kommun- och regionalekonomisk synvinkel vore det slöseri med resurser och ur statsfinansiell synvinkel helt bortkastade pengar.

Att avsätta ytterligare 37 000 hektar i Åre kommun och enorma arealer i Härjedalen, Berg, Krokom och Strömsunds kommuner skulle slå hårt mot den areella näringen och den i Mittnorden etablerade virkesindustrin. Här har vi redan idag mellan 15-49 procent av fjällskogen i formella lagstadgade reservat och det skulle vara ett hårt slag mot både landsbygdsutveckling, kommunala skatteintäkter och sysselsättning om ytterligare mark tas ur bruk.

För att finansiera investeringar i småföretag och lantbruksföretag har skogen ett stort värde i både resultat- och balansräkning. Om stora arealer konfiskeras av staten underminerar det möjligheterna att utnyttja skogen som säkerhet vid till exempel banklån.

Vi har uppskattningar för Härjedalen, Berg, Åre, Krokom och Strömsunds kommuner som visar på att ca 250 direkta årsarbetstillfällen i det traditionella skogsbruket hotas och med det närmare 150 miljoner kronor i årliga uteblivna skatteintäkter. I exemplet Åre kommun riskerar vi i princip att få 63 000 hektar fjällnära skog av totalt ca 80 000 avsatt. Därtill kommer all avsatt skog nedom fjällnära gränsen. Det är orimligt.

En stor del av de utpekade områdena som är föreslagna att tas ur bruk är sedan århundraden brukade där exempel som gruvdrift i Härjedalen och Åre, sågverksindustri på både svenska och norska sidan av gränsen, pappersmassetillverkning i Krokom, Mörsil, Järpen och så långt upp som i Duved ett bevis på intensivt brukade skogsmarker.

Påståendet att de i västra Jämtland fjällnära skogarna är kontinuitetsskogar är direkt felaktigt. Förutom de naturliga kalamiteterna som brand, storm och insekter har stora delar av fjällskogsarealerna i västra Jämtland varit både blädade och kalhuggna.  

Eftersom vi redan har så mycket avsatt skogsmark så behövs heller inte mer för att säkerställa biologisk mångfald.

Vi citerar en av utredningens sekreterare, Tommy Ek, som intervjuades av SR P1, naturmorgon. Utredningssekreteraren säger här att artmångfalden redan är bevarad, över hälften av den produktiva skogen är redan skyddad och all forskning visar att växterna och djuren redan har tillräckligt skydd. Vi kan bara instämma.

Den gigantiska, uppskattade intrångsersättningen på 20 miljarder kronor kommer med stor sannolikhet att bli högre då beräkningarna tycks lågt uppskattade. Dessa pengar skulle framgångsrikt istället kunna bidra till vård, skola och omsorg samt naturvårdsskötsel av de enorma skogsområden som redan idag avsatts.

Tobias Jönsson

Vd Fria skog

Pelle Sallin

Styrelseordförande Fria skog

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel