Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skapa inte ett nytt glesbygdsproblem, Krokoms kommun

Annons

Tjänstemännens förslag om ny skolstruktur i södra Krokom saknar både stöd i forskningen, samhällsperspektiv och faktiska kostnadsberäkningar. Dessutom strider förslaget mot kommunens egen tillväxtplan. Kvar finns enbart diffusa skäl till att lägga ned Rödön och Aspås skolor. Innan våra förtroendevalda fattar beslut i frågan bör de kräva konkreta svar.

Barnfamiljer från hela Sverige flyttar till Rödön, många nya hus byggs, föreningslivet blomstrar, de två förskolorna är nästan fulla och skolan behöver byggas ut. Det som är Krokoms kommuns vision händer redan här och nu. Likt Åre växer Rödön organiskt och kommer på sikt att bli en naturlig förlängning av Frösön. På Rödön finns dessutom mark med potential att bygga fler småhustomter på.

Men tjänstemännen arbetar istället med ett förslag som innebär att Rödöns skola ska avvecklas och att barnen ska bussas till en ny skola någonstans på andra sidan av Östersund, mellan Dvärsätt och Ås. Förutom att förslaget strider mot kommunens egen tillväxtstrategi där Rödön pekas ut som ett av TVÅ tillväxtområden brister underlaget på flera punkter. Tjänstemännens beräkningar på lokaler utgår endast från schabloner och man har inte räknat med de ökade kostnaderna för skolskjuts, detta i en kommun där kostnaderna för skolskjuts redan är höga. Anmärkningsvärt är dessutom att förslaget utelämnar samhällsviktiga faktorer så som hållbarhet och folkhälsa men även ett tydligt elevperspektiv. Även om avvecklingen är tänkt att ske på sikt innebär förslaget en negativ signal vilket kommer leda till gradvis försämrad konkurrenskraft för Rödön gentemot andra delar av Jämtland. Varför vill kommunens tjänstemän driva utvecklingen åt detta håll?

”Vi måste skaffa oss en bättre möjlighet att ha friska fastigheter med specialsalar, elevhälsovård och en bra lärarförsörjning”, argumenterar kommundirektör Jonas Törngren (LT, 15 okt). Men, Rödöns skola är sedan länge en attraktiv arbetsplats och har 100 procent behöriga lärare, skolan har inga allvarliga fysiska brister och personalen själva beskriver arbetsmiljön som god. Det som önskas är fler klassrum och en bättre idrottshall (då elevunderlaget växer). Angående transporter till specialsalar är det dessutom mindre påfrestande för barnen att som mest (i mellanstadiet) åka buss två gånger i veckan jämfört med att alla åker skolskjuts varje dag. Jonas Törngren hävdar att det behövs större skolor för att bibehålla kvalitet på undervisningen. Samtidigt har hans tjänstemän själva, i sin skolutredning, konstaterat att ”Ingen forskning visar att större skolor innebär bättre kvalitet än mindre, eller det omvända.”. Åsa Morberg, docent i didaktik, konstaterar dessutom följande i ett nyligen publicerat en artikel i Pedagogiska Magasinet (Stora VS små skolor): ”Inga entydiga forskningsresultat finns, som i dag kan legitimera nedläggning av små skolor och etablering av stora skolor. Stora skolor är inte attraktivare arbetsplatser för behöriga lärare än små skolor.”

Kommunen har dessutom flera gånger gjort uttalanden om att man ”tror” att inflyttningen på Rödön och Aspås inte kommer att påverkas av skolnedläggningar. Om man frågar de flesta inflyttade familjer i dessa byar blir svaret att en nära och välfungerande skola varit helt avgörande för valet att flytta. Men om vi ska gå bortom anekdotisk bevisföring så har Fredrik W Anderson, filosofie doktor i nationalekonomi, också nyligen presenterat en studie som visar att de barnfamiljer som har möjlighet tenderar att flytta för att barnen ska hamna i bra skolor (Ekot, 6 okt).

Att behålla och utveckla välfungerande skolor på mindre men starka tillväxtorter är en investering som kommer att återbetala sig på flera plan. Både i form av fler inflyttare, företagande och mer tillväxt och skatteintäkter i kommunen. Behandla därför inte Rödön som ett glesbygdsområde utan som det tillväxtområde kommunen själv har fastslagit att det är.

Slutligen vill vi framföra att ett enhälligt Rödön tar avstånd från de formuleringar som Jonas Törngren gav uttryck för i Länstidningen den 15 oktober. Vi är varken arga eller rädda. Vi har alltid haft ett starkt lokalt engagemang och vi vägrar att ställa upp på Jonas metod att ställa bygd mot bygd. Hela Krokoms kommun ska leva och vi vill föra debatten konstruktivt och inkluderande.

Marit Kirkbakk

Ordförande, Föräldraföreningen Rödöns Skola

Malin Schleenvoigt

Ordförande, Rödöns Sportklubb

Gunnar Lögdberg

Ordförande, Rödöns LRF avdelning

Martin Nilsson

Samordnare, Rödön ÄR växtkraft

Jimmy Turunen

Ordförande, Rödöns Bygdegårdsförening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel