Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Så kan vårdpersonalens semestrar säkras

 
Corona: Politik
Visa alla artiklar

Sommaren närmar sig snabbt, ändå saknar många av Vårdförbundets medlemmar besked om sin semester. Vi kräver nu att politiker nationellt, regionalt och lokalt tar ansvar genom nationell samordning av sommarvården. Vårdens medarbetare behöver fyra veckors sammanhållen vila under juni, juli eller augusti om de ska orka både att hantera fler fall av covid-19, som spås komma under hösten, samt den stora vårdskuld som nu byggs upp.

Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor som alla är nyckelgrupper för att vården ska fungera, särskilt i det ansträngda läge som följer av coronaviruset. Vårens hårda arbetsmiljö och tempo tar ut sin rätt. Efter tolv timmarspass och åtskilliga övertidstimmar med helger, kvällar och nätter borta från familjen krävs återhämtning. Men arbetsgivarna dröjer med besked om semester på flera håll i landet. Andra ger besked, men om indragna semestrar och om ”sommarsemester” i september.

Vårdförbundet utgår från att den lagstadgade rätten till semester ska respekteras. Det är viktigt för att den enskilde ska få återhämtning och också för vårdens kvalitet i längden. Politiker i kommuner och regioner måste värna sin personal om de ska kunna upprätthålla lagstadgad patientsäkerhet och vårdkvalitet. En pandemi sätter inte alla regler ur spel. Ändå nås vi av rapporter från medlemmar som fått sin semester återkallad och som sagt upp sig för att få kunna vara lediga när barnen har sommarlov.

Mycket tyder på att vi kommer att få leva med covid-19 länge. Då måste vi ha en hälso- och sjukvård som klarar av den och all annan vård som befolkningen behöver. Nu får vård anstå och så många som 44 000 operationer har skjutits upp, men det betyder inte att behovet försvinner. När behoven är så stora och personalresursen knapp, då måste man vara rädd om den. Men hälso- och sjukvård sätter sig nu i en slags ”arbetsmiljöskuld” till personalen, vilket riskerar att leda till sjukskrivningar, uppsägningar och i förlängningen än längre vårdköer.

I det allvarliga läget kräver Vårdförbundet en nationell samordning av sommarvården - och har gjort så sedan pandemins början - eftersom arbetsgivarna misslyckats med att ge våra medlemmar semester många somrar i rad. Regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att, i samverkan med berörda parter, sammanställa en nationell lägesbild över bemanningen av hälso- och sjukvården för perioden juni-september. Därtill behövs underlag som baseras på tillgängliga data och prognoser för smittspridning i landet och befintlig kapacitet. Det skulle möjliggöra för olika regioner att samverka bättre och undvika både "under- och överkapacitet" i ett kritiskt läge.

På sommaren finns möjligheten att ta in studenter och annan tillfälligt tillgänglig personal, den möjligheten minskar efter augusti. Den ordinarie personalstyrkan måste då ha fått återhämtning om den ska orka en eventuell andra och kanske tredje våg av covid-smittade. Finansministern har varit tydlig med att regeringen ställer de ekonomiska resurserna som behövs till förfogande.

Nu vill vi se handling från ansvariga kommun- och regionpolitiker. Ungefär 12 000 sjuksköterskor har lämnat vården sågör allt ni kan för att locka tillbaka dem och om ni måste, hyr in personal även om det blir dyrt. Det kommer att löna sig i längden. För att kunna ge en god och säker vård behöver vårdpersonalen ta hand om sin egen hälsa - och då är semester med vila och återhämtning efter en extrem ”coronavår” en absolut nödvändighet.

Sineva Ribeiro

Ordförande, Vårdförbundet

Roger Bergebo

Ordförande Vårdförbundet Avdelning Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel