Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Regionens beroendevård haltar

Frågan har varit aktuell i media. Bland annat har TV nyligen granskat de många drogrelaterade självmorden i Vilhelmina. Under förra hösten kunde vi se en beskrivning av fallet Sanne. Under någon vecka upprörs alla över hur den här patientgruppen hanteras. Sedan är det för många glömt igen. Så kan vi inte fortsätta. En väsentlig kvalitetshöjning av vården och omsorgen är ett måste.

Vi i JLB (Jämtlands läns brukarråd) , vill peka på att många dör för tidigt på grund av brister inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten även här i Jämtlands län. Vi ligger år efter år över genomsnittet för Sverige i antal självmord per 1 000 invånare. Övriga dödsfall i anslutning till skadligt bruk/beroende av alkohol/narkotika och andra droger är också betydande och många gånger är det yngre personer mellan 25 – 35 år som drabbas. De har drogat länge, men inte fått tillräcklig hjälp av samhället.

Ni som vill ha en djupare bakgrund till denna verklighet bör läsa Gerhard Larssons utmärkta analys i den så kallade Missbruksutredningen från 2011. (SOU2011:6).

Det har snart gått 10 år sedan den publicerades, men vården i Region JH har inte blivit bättre för dessa sjukdomar, snarare tvärtom. Då hade vi under många år haft en Tillnyktringsenhet (TNE) först på Frösön och sedan vid Psykiatrin i Östersund i anslutning till RegionJH:s beroendeenhet. Här fanns förutsättningar för en förbättrad vård/omsorg, men på grund av politisk oenighet mellan Regionen och Kommunerna (främst Östersund) stängdes TNE år 2017. Samtidigt har Socialnämnden i Östersund stängt Brytpunkten (daglig sysselsättning), inte kunnat rekrytera behandlare till 12-stegsbehandling i öppenvården, halverat uppsökande verksamhet (fältis) och avvecklat MST-teamet. Allt detta sammantaget kan bidrar till flera självmord och annan för tidig död för patienterna. Det är budgeten som styr inte behoven av vård/omsorg.

För närvarande finns ingen gällande överenskommelse om hur vården och omsorgen för patientgruppen ska samordnas eller hur ansvaret ska fördelas så att vi får en sammanhållen vårdkedja, sett ur patientens behov. Detta trots att en sådan överenskommelse ska finnas enligt lag. Liknande situation finns för SIP (samordnad individuell plan) som enligt lag ska upprättas om flera vårdgivare eller enheter ansvarar för olika insatser. Jag har sagt det förr, vi följer inte lagen, men ingen har lyssnat.

Vi har envetet hävdat att de speciellt utsatta, de som har ”dubbeldiagnoser”, psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska variationer tillsammans med beroendesjukdom, ofta bollas runt och inte får adekvat vård. I Gerhard Larssons utredning uppskattades andelen med dubbeldiagnos till mellan 30 – 50 procent. I Socialstyrelsens senaste utredning så är samsjukligheten minst 60 procent av de som behandlas för beroendesjukdomar. För vissa diagnoser som ADHD, ADD och ångestsjukdomar är samsjukligheten upp mot 80 procent. Dessa fakta visar att nu måste något hända och att berörda vårdgivare påbörjar ett strukturerat samarbete under en tydligare ledning/styrning.

Ingen person ska behöva hamna mellan stolarna i vårt län. Ingen ska behöva bli bortglömd eller undangömd, för att ingen kan eller vill ta helhetsansvaret för deras vård. Psykisk sjukdom och beroendesjukdom måste behandlas likvärdigt med somatisk sjukdom. Befintliga brister har politiker och höga tjänstemän varit medveten om, men ingen har lyft ett finger för att ta ett helhetsgrepp.

En ”integrerad verksamhet” mellan olika vårdgivare har blivit en långbänk, trots att det finns politiskt beslut på att en sådan ska inrättas. Vems felet är spelar ingen roll. Huvudsaken är att frågan kommer högt på dagordningen snarast.

JLB – Jämtlands läns brukarråd

gm/Roland Sundström

Ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel