Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Rätt att bankerna bekostar försvaret

Annons

Härom dagen meddelade regeringen tillsammans med C och L att finansieringen i nivå med Försvarsberedningens förslag om förstärkning med 5 miljarder per år till 2025 kunde läggas fast.

Grunden till beslutet kommunicerades dagen efter då finansminister Magdalena Andersson (S) meddelade att finansieringen utgjordes av en ny skatt för banksektorn. Politiker och debattörer – främst på högerkanten – protesterade och menade att skatten var företagsfientlig och skulle drabba medborgarna. De kunde inte ha mer fel. Banksektorn är den bransch som enskilt gynnas mest av ett stärkt svenskt försvar.

Grundsyftet med den ökade satsningen på försvaret är ju för att möta de orosmoln som tornar upp sig i vår omvärld. Det är Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina, negativa påtryckningar och upprustning i vårt närområde, samtidigt som stabiliteten i NATO-samarbetet inte framstår lika självklar som tidigare.

Om det är något som banker och den finansiella sektorn avskyr mer än skatter så är det hög risk och osäkerhet. Alla kriser eller krig bidrar till finansiell instabilitet med förluster mätt i tiotals miljarder kronor. Sedan Ukraina blev angripet av Ryssland har landets valuta rasat i värde, valutareserven dränerats, inflationen skenat och BNP har fortfarande inte kommit upp i samma nivå som innan kriget började. I ett läge med en ökad aggression av Ryssland i vårt närområde hade den senaste finanskrisen 2008 framstått som en nätt västanvind.

Några anger också att bankerna fyller en kritisk roll som finansiär till företag som vill växa och skapar jobb. Detta är också en felaktig slutsats då andelen beviljade lån enligt statistik från Tillväxtverket kraftigt minskat under de senaste 10 åren och där Almi (dvs staten) istället har fått en avgörande roll att finansiera företag som vill växa.

Istället ökar utlåningen för bostadslån och utgör i dag huvuddelen av de intäkter bankerna får från lån. Vad händer med värdena på dessa fastigheter om delar av Sverige skulle bli påverkat av en allvarlig kris eller konflikt? Även här tjänar bankerna stort på en förstärkning av det svenska försvaret för att avhålla från krig och skapa stabilitet i regionen.

Slutligen menar en del att man borde skrota reformer som riktas till medborgarna såsom friår eller familjeveckan för att finansiera satsningen på försvaret.

Så man menar på allvar att ett lands medborgare som kommer bidra med 8 000 värnpliktiga unga män och kvinnor årligen ytterligare ska fråntas möjlighet till vidareutbildning och karriärväxling genom friår eller att kunna ta fullt ansvar för sina barn under skolåren för en skatt som drabbar ungefär 5 procent av bankens totala årliga vinster? När banksektorn är den del av samhällssektorn som enskilt tjänar mest på ett starkare försvar?

För en banksektor som i dag brottas med kunder som blir alltmer missnöjda pga. nedlagda bankkontor och otydliga avgifter på olika tjänster så borde bankerna och deras lobbyföretag istället slå mynt på denna satsning och tydligt signalera att man verkligen vill vara en del av ett stabilt samhälle och tänker bidra på detta sätt utan att det ska drabba dem som redan idag ställer upp för att försvara Sverige.

Sebastian Merlöv, S

Debattör i försvarsfrågor, ordf Lomma Arbetarekommun, tidvis tjänstgörande i Försvaret

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons