Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Oroande ökning av rödlistade arter

I Artdatabankens granskning av nära 22 000 av landets arter är drygt var femte (22 procent) rödlistad, en ökning från 4 273 till 4 746 sedan 2015.  Av dem anses nästan hälften vara hotade (2 249). Orsakerna är krympande och fragmenterade livsmiljöer på grund av exempelvis avverkning och igenväxning. Två av tre rödlistade arter (68 procent) är på nedgång och förlusten av artmångfalden går fortare. Som exempel har minst 900 rödlistade arter försvunnit från minst ett län. 

Bland de rödlistade arterna finns de flesta i skogen (2 000) och i jordbrukslandskapet (1 600). På fem år har antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent. Av Sveriges 245 häckande fågelarter har var tredje minskat så kraftigt att de nu är med på rödlistan.

I skogslandskapet är bland annat talltita, entita, hornuggla och slaguggla rödlistade. Skogsavverkning, otillräckligt skydd av skog samt brist på lövträd och gamla träd, ligger bakom. I jordbrukslandskapet är de främsta orsakerna framförallt intensifierad brukning eller att skötseln av de blomrika ängs- och betesmarkerna försvagats eller har upphört helt. Att värdefulla småbiotoper som stenmurar och öppna diken tas bort är ytterligare orsaker.

För marina miljöer och arter är kunskapsläget betydligt sämre än för dem på land.  Drygt hälften av de rödlistade havslevande arterna är placerade i kategorin Kunskapsbrist (DD). Förändringar i havsmiljön sker snabbt och situationen är allvarlig. Ålgräsängar som är en mycket viktig uppväxtmiljö för andra arter fortsätter att minska och finns nu i rödlistan. Sjöfåglar som ejdern har det tufft. Den unika populationen av Östersjötumlare, som bara har några hundratal individer kvar, klassas som akut hotad. Orsakerna är komplexa och det kan handla om bifångster i fisket, miljögifter och undervattensbuller från båttrafik.

– Resultatet för Östersjöns tumlare är sorgligt nog ingen överraskning. Det bekräftar det dystra läge vi känt till sen länge. Det är oerhört viktigt att Sveriges beslutsfattare ser till att åtgärder vidtas snarast så att tumlarna får det faktiska skydd de behöver, säger Stina Nyström, sakkunnig på hav & vatten på WWF.

Klimatförändringar påverkar idag cirka 400 arter i fjällen, inte minst mossor som kräver snölegor. Ett av Skandinaviens mest hotade däggdjur, fjällräven, går det nu bättre för efter intensiva åtgärder. Men i ett varmare klimat kan den få det svårare på lång sikt. Trots att fjällrävarna ökat till cirka 350 individer i fjällkedjan, klassas arten fortfarande som starkt hotad.

WWF anser att det behövs kraftiga insatser för den biologiska mångfalden såväl i Sverige som globalt för att vända den nedåtgående kurvan. De pågående förhandlingarna inom FNs konvention för biologisk mångfald liksom EUs 2030-strategi för biologisk mångfald måste resultera i ambitiösa åtgärder i Sverige och i övriga länder. 

WWF- förslag på åtgärder: 

# Ökat skydd och mer  anslag till skydd och skötsel av naturmiljöer på land och i hav. Restaurera fler naturmiljöer som våtmarker, grunda vikar, ädellövskog och naturbetesmarker. Satsa på skogspolitik med höjda miljökrav. Mer hyggesfritt skogsbruk som tillåter en trädkontinuitet som många arter är beroende av.

# Stoppa fortsatt intensifiering av skogsbruket och skydda nyckelbiotoper. Höj ersättningen för skötsel av värdefulla ängs- och betesmarker. Utveckla miljöstöd för naturvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet som gynnar till exempel pollinatörer och fåglar i åkerlandskapet

# Utveckla skötseln av infrastrukturmiljöer som kraftledningsgator, järnvägs- och vägkanter för att gynna hävdkrävande arter.

# Inför ekosystembaserade havsplaner för effektivt skydd och hållbart nyttjande av alla svenska havsområden.

# Förbättra genomförandet av art- och habitatdirektivet, fågel-, vatten-, och havsmiljödirektivet.

# Satsa på en hållbar rovdjursförvaltning som ökar förtroendet för den.

# Artskyddsregler och tillämpning som säkrar arternas bevarande

# Stärk arbetet mot främmande arter genom förebyggande åtgärder och ökade insatser för bekämpning.

# Utveckla övervakningen av arter och naturmiljöer. 

Håkan Wirtén

Generalsekreterare WWF

Peter Roberntz,

Sskogsexpert WWF

Inger Näslund,

Havsexpert WWF

Marie von Zeipel

Senior pressekreterare WWF

Fakta: Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer. Rödlistan 2020 är den femte samlade listan för djur, svampar och växter.

Relativt vanliga fågelarter som gråkråka, skrattmås och rödvingetrast är nu i kategorin "nära hotad". Igelkotten har minskat i antal och går från livskraftig till "nära hotad" liksom skogsharen. Vargen klassas nu som "starkt hotad". Exempel på arter det går bättre för är t ex utter, havsörn och flera arter av fladdermöss.

Läs mer om Rödlistan 2020 här: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/Sammanfattning-rodlista-2020/

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel