Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Folkhögskolan vill ta ett större ansvar

Folkhögskolan är en egen bildnings- och utbildningsform för vuxna och fri i sin form jämfört med Gymnasium och andra utbildningar för vuxna.

Det unika med Folkhögskolan är förmåga att anpassa utbildning till den enskildes behov.

Grunden för folkbildning är det vuxna egna valet att gå utbildningen. Det är blandningen av studerande i olika åldrar, med olika livserfarenheter tillsammans i bildning som är folkhögskolans pedagogiska idé.

I det fria och frivilliga vilar folkhögskolans själ.

Vi känner oro för att kunskap om folkhögskola och dess betydelse för regionerna minskar bland ansvariga politiker.

Vi får signaler om att det finns politiska- och tjänstemannakrafter som mer ser folkhögskolan som en ekonomisk belastning istället för den tillgång den är för regional utveckling och möjligheten att ge medborgarna en bra utveckling som kommer kommuner och regioner till gagn.

Folkhögskolan är en viktig aktör i regional utveckling. Vi ger medborgarna möjlighet till den utbildning som behövs för att gå vidare mot jobb eller högre utbildning.

Våra skolor har yrkesutbildningar som kan anpassas till regionernas kompetensbrist.

En annan viktig roll som folkhögskolan spelar är att vara arena för de som inte har funnit sig själv i livet. Många är de berättelser om de som kom vilsna till skolan, men lämnar den med en stärkt självbild på sin personliga resa mot vidare utbildning eller arbete.

Folkhögskolans huvudfinansiering är statliga bidrag. Det innebär att regionerna får del av statligt stöd för att höja utbildnings- och bildningsnivån i regionen. Samtidigt är skolorna arbetsgivare för många.

Regioner med folkhögskolor har unik möjlighet att nyttja detta som en framgångsrik tillväxtfaktor. Exempelvis Gotland som med sin folkhögskola byggt upp en filmindustri på ön. Vi ser hur folkhögskolorna leder till inflyttning och hur deltagare som reser till en annan region kommer tillbaka med kunskaper som höjer regionens kompetensnivå.

Folkhögskolors frihet gör att vi kan ställa om snabbt och möta utmaningar som samhället står inför. Vi kan nämna arbetet som gjordes i anslutning till flyktingvågen 2015 och som vi fortfarande görs.

Vi vill nu ta ett större helhetsansvar för SFI. I dag har vi de studerande ett par timmar. Vi menar att heltid på Folkhögskola för SFI, mycket snabbare skulle slussa vidare till andra utbildningar och/eller jobb.

Folkhögskolans pedagogik och sammanhang är utmärkt för integration!

Dessutom är mötet mellan olika kulturer och generationer naturlig på folkhögskolan.

I tider av nationalism, hot mot fri kultur och demokrati är dessutom Folkhögskolornas demokrati- och kulturuppdrag viktiga. Samtalet, mötet och den kreativa bildningsmiljön skapar bättre förutsättningar för sanning, demokratiarbete och bildning. Folkbildningen behöver just nu mer - inte mindre stöd!

Folkhögskoleföreningen inom SKL

Styrelsen

Peter Högberg, ordförande , Robert Uitto, Meit Fohlin, Gun Lusth, Eva Terngren , Sven-Olof Larsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel