Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Delar av januariöverenskommelsen måste motarbetas

Annons

Överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.

Några av punkterna är positiva, tydligast illustrerat av att värnskatten slopas från 2020, några har begränsad betydelse och några riskerar bli direkt skadliga, där framför allt miljöskattepaketets omfattning ser ut att kunna orsaka problem. Flera punkter är ännu svåra bedöma idag eftersom de förutsätter utredningar.

Svenskt Näringsliv kommer att bevaka utställda löften, beskriva hur de påverkar näringslivet samt bidra i arbetet med de många utredningarna. Samtidigt som de positiva delarna är välkomna, innebär överenskommelsen inte tillräckliga förändringar för att i alla delar stärka svensk konkurrenskraft. Överenskommelsens skatteförslag kan sorteras i tre delar.

Den första är skatterna på arbete, där slopad värnskatt är välkommet. Det underlättar kompetensförsörjningen men är dock långt ifrån tillräckligt. Med slopad värnskatt kommer högsta marginalskatt ner till 55 procent medan de allra flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. Märkligt nog saknas förslag att åtgärda försämringen av jobbskatteavdraget för dem som jobbar mycket och har högre inkomster. Löftet att färre ska betala statlig skatt och därmed få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är ett bra steg men det saknas preciseringar om när och i vilken omfattning. Utökat RUT bidrar också till att sänka skatterna på arbete vilket är positivt för sysselsättning och för att motverka svartjobb. En modell med mer generell avdragsrätt borde dock övervägas.

För det andra saknas såväl förslag som insikter om vikten av generellt sänkt kapitalskatt för att främja ägande, entreprenörskap och företagande. Det välkomna förslaget att underlätta generationsskiften ska redan i och med den nu gällande M/KD-budgeten genomföras per 1 juli och åtgärden är redan färdigutredd sedan förra mandatperioden. En ny utredning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) kan innebära såväl möjligheter som risker. Det är angeläget att komma till rätta med diskrimineringen av delägare med mindre andelar. Samtidigt måste alla försök till skärpningar motarbetas med kraft. En bättre utformning och förtydliganden när det gäller ökade möjligheter för personaloptioner är också välkommet.

För det tredje finns för olika nya miljöskatter betydande risker att de kraftigt försämrar svenska företags konkurrenskraft. Det är angeläget att ta itu med många miljöproblem, men utgångspunkten behöver vara att främja teknisk utveckling och välja de mest effektiva styrmedlen. Det finns fler än nya skatter. Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd. Höjda miljöskatter på 15 miljarder kr riskerar att slå mot näringslivet. Om exempelvis kemikalieskatten utvidgas till att omfatta kläder och skor drabbar det svensk detaljhandel i en situation där utländska e-handelsföretag redan tar marknadsandelar i snabb takt. Förra mandatperioden infördes kemikalie- och flygskatter samt bonus/malus för bilar vilket gav tillsammans mindre än 5 miljarder kr, statiskt räknat.

Utöver detta finns en lång rad andra skattefrågor i överenskommelsen samtidigt som stora områden inte behandlas överhuvudtaget. Momssystemet, som står för 25 procent av alla skatter och är extremt komplext för företagen med stort reformbehov, nämns inte alls. När det gäller rättssäkerhet förekommer skrivningar, men inte alls för skatter. Inte heller nämns  bolagsbeskattningen trots stora förändringar i omvärlden.

Avgörande blir hur det som nu utlovats kan förvaltas och genomföras. Vi ser både möjligheter och risker i skattepolitiken framöver.  Därför är det viktigt att företagens synpunkter tas med i den fortsatta processen för att värna tillväxt och jobbskapande.

Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland Johan Fall, skattechef Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel