Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De mest EU-fientliga får störst bidrag

I dag fortsätter LT:s artikelserie inför EU-valet den 25 maj.
När Sverige röstade om EU-medlemskap 1994 var jämtlänningarna landets största EU-motståndare. Nu, 20 år senare, är Jämtland ett av de län som tjänar mest på EU.
– Här vet man vad som finns att få, säger Tillväxtverkets chef Per Johansson.

Annons

1994 hölls folkomröstningen om Sverige skulle gå med i EU eller ej.

Svaret blev "ja" med några få procents marginal och Sverige införlivades därmed i unionen.

I Norrlandslänen jublades det inte över EU-medlemskapet eftersom Jämtland, Västerbotten och Norrbotten var de största nej-sägarna i landet.

Jämtland var allra mest skeptiskt med 71,5 procent röster för nej-sidan och Strömsund var landets mest EU-negativa kommun med 81,8-procent nej-röster.

Nu, 20 år senare, visar en rapport från Tillväxtverket att det är de mest EU-negativa regionerna som får mest EU-bidrag.

Men att det är på det viset är logiskt eftersom bidragen är till för att utjämna klyftor mellan regioner, enligt Tillväxtverket.

De senaste sju åren rör det sig totalt om 718 miljoner som beviljats projekt i länet ur den så kallade regionalfonden som finns till för att stärka bland annat företagande och forskning.

Enligt Tillväxtverkets rapport slukar de fem nordligaste länen mer än hälften av bidragen ur regionalfonden och fem kommuner i Jämtlands län finns med på topp 30-listan över kommuner där mest regionala medel fördelas.

– Utnyttjandet är väldigt bra här. Av den stora del pengar som länet tilldelas är det en försvinnande liten del som går tillbaks och så har det varit traditionellt, säger Per Johansson, chefen för Tillväxtverkets Östersundskontor.

Sverige är en så kallad nettobetalare till EU, vilket betyder att landet betalar mer i avgift än det får tillbaks i bidrag. Förra året var Sveriges EU-avgift 37,2 miljarder och tillbaka kom 11,6 miljarder.

Och det finns en djungel av bidrag att söka.

De mesta av pengarna som kommer tillbaka till Sverige från EU tillhör jordbruksfonden som har fokus på jordbruk och landsbygdsutveckling. Nästan 1,3 miljarder fick länet i bidrag ur den fonden under perioden 2007-2013. De så kallade Leader-programmen är en sådan utvecklingsinsats som nyttjas flitigt runt om i länet.

Är folk medvetna vilken typ av bidrag som finns att få?

– I den här regionen är man väl inkörd, det är en region som har vana att arbeta i projektform så man vet vilken finansiering som finns att få både nationellt och från EU-håll, säger Per Johansson på Tillväxtverket.

Fotnot: Missade du första delen om EU-valet? Där berättade Jens Nilsson om spelet i parlamentet.