Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De matchas mot lediga jobb

I onsdags var det valideringsmässa på Arbetsförmedlingen för nyanlända flyktingar.
Syftet är att få en bättre matchning mot lediga jobb.

Annons

300 arbetssökande flyktingar besökte Arbetsförmedlingen under dagen. Mässan riktade sig till flyktingar som varit här mindre än två år.

– De flesta ingår i etableringsreformen och det är de som vi fokuserar på, säger Therese Aronsson, etableringshandläggare.

Mässan i Östersund är den femte i landet hittills och det ska bli flera under sommaren. Målet är att nyanlända flyktingar snabbare ska komma ut i arbete.

– De är inbjudna hit för att få veta vad man kan göra om man har arbetat eller har med sig kunskaper från hemlandet, men saknar referenser, säger Therese Aronsson.

Valideringen sker genom samtal och prov där den arbetssökande får visa sina kunskaper inom ett område.

Vid sidan av valideringen har Arbetsförmedlingen även yrkeskompetensbedömningar. I de fall en upphandling inte finns kan en arbetsgivare anlitas som yrkeskompetenssamordnare. Företaget betalas då 800 kronor per dag av Arbetsförmedlingen för bedömningen som tar tre veckor.

– Om någon till exempel har arbetat inom restaurang ett antal år så kan Lernia testa hur kunskaperna är och validera dem, så du får dem på papper. Du behöver ju ofta någon form av dokumentation om du ska söka ett jobb, säger Therese Aronsson.

Eva Halle och Haidie Wärdell Gillberg står i en monter på mässan för företaget Miroi som riktar sig mot människor som har arbetat inom sjukvården och vill stämma av sin kompetens.

– Om en person har studerat inom vård i ett annat land så kan vi validera bort vissa delar i utbildningen om dessa kunskaper finns, säger Eva Halle.

Det är svårt att validera vård i Sverige även om utbildningen finns från en annan plats i världen.

– I många länder har människor som studerat goda medicinska kunskaper men de är inte anpassade för svenska förhållanden. Hela den svenska lagstiftningen arbetar vi ju med i vården. Vi har helt andra sjukdomar och äldrevården skiljer sig väldigt mycket åt, säger Haidie Wärdell Gillberg.

Utöver detta så ställer branschen höga krav på språkkunskaperna och en stor del av kurserna ligger inom kommunikation.

– Att förstå vad människor säger och att kunna göra sig förstådd på svenska är A och O inom vården, säger Eva Halle.