Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"De har lekt med mina barns liv"

Under 12 års tid har de två syskonen bott på 75 olika familjehem runt om i Sverige. En splittring av en familj som startade med ett blåmärke på kinden.

Annons

Efter en skilsmässa i mitten av 1990-talet fick pappan ensam vårdnad av sina barn som fick bo kvar med honom i ett litet samhälle i Jämtland med en vardag som innebar allt från skoterkörning, skola och skidåkning.

– Vi bodde bra och vi hade släkten omkring oss där hela familjen hade ett rikt socialt liv fyllt med kompisar och olika aktiviteter.

Men allt förändrades efter en anmälan riktad mot pappan där han blev anklagad för att ha slagit ett av sina barn.

– Jag blev falskt anklagad för att ha slagit min son och trots att min grabb förklarade att blåmärket kommit efter en innebandymatch nonchalerades det. Människor i min närhet ansågs inte vara trovärdiga och förhördes inte ens, säger pappan.

Ärendet kom upp i tingsrätten, där pappan frikändes. Domen överklagades och barnen blev omedelbart utplacerade i olika familjehem i Sverige. Efter ett år fick syskonen inte bo tillsammans. 2005 när hovrättsdomen föll hade barnen bott i familjehem över tre år.

– Mina barn var 11 och 12 år och rycktes bort från sin trygghet. Man valde att spränga en syskonskara och skicka dem till en främmande plats, bort från sin pappa och sina vänner. Vi fick inte ens lämna julklappar till barnen eftersom man ansåg att vi försökte muta dem, säger pappan och skakar på huvudet.

Och spolar man fram tiden tolv år blir facit på syskonens uppväxt genom barndom, tonårstid och in i vuxenlivet med ett sjuttiotal boende på privata och kommunala familjehem detta: utebliven skolgång och därmed inga grundskolebetyg, ett utvecklat drogmissbruk efter tabletter, opiater och sprutor som gett psykiska och fysiska skador med drogpsykoser. Syskonen måste också i resten av sitt liv ta starka mediciner för att klara sin vardag. Ett av syskonen har fått kraftig epilepsi som följd av drogmissbruket.

– Mina barn var bara 13 och 14 år när de kom i kontakt med droger för första gången och ett par år senare hade de utvecklat ett drogberoende. De har blivit fullständigt institutionsskadade och man har lekt med mina barns liv. Nu är de 23 och 24 år men är fortfarande som 11 och 12 år på många sätt och behöver hjälp med mycket. Syskonen bor fortfarande på varsitt håll i olika familjehem.

Pappan säger att det är oerhört smärtsamt att som förälder se barnens före detta kompisar.

– De har allt som mina barn blivit berövade på som utbildning, jobb, kärlek, relationer, ja ett liv. Ett av mina barn var en talang inom skidåkningen och eftersom han har adhd var det en ventil för honom där han kunde omvandla sitt utåtagerande till något positivt. Men av det blev det ingenting och jag tänker hela tiden på vad mina barn hade kunnat få för liv i stället.

Nu vill pappan få upprättelse genom att driva en rättsprocess mot ansvariga tjänstemän inom socialtjänsten och politiker inom tre olika kommuner. Han är också upprörd över att man från dessa kommuners håll inte varit kritiska när det gäller kontrollen av de olika familjehemmen. Pappan berättar att barnen många gånger fått bo under miserabla förhållanden medan de som drivit de privata familjehemmen tjänat stora pengar på hans barn och levt lyxliv.

– Ärendet ska upp till högsta instans och barnen kommer att vittna. De har tagit bort hela livet för oss och någon ska ställas till svars. Jag ger mig inte.