Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De globaliserade bären - del 3: Thailändska risbönder på bärföretagens marknad

Artikel 3 av 4
De globaliserade bären
Visa alla artiklar

Annons

I nordöstra Thailand breder risfälten ut sig. Det är landets fattigaste region och risbönderna har i regel svårt att få förtjänsten från risfälten att täcka familjens mest basala behov.

De senaste decennierna har familjer i nordöstra Thailand tvingats söka extra inkomster från andra verksamheter, som byggarbete eller att sälja hemlagad mat på marknader och buddhistiskt krimskrams i turiststråken.

En del söker sig längre bort. För de thailändska risbönderna sammanfaller den svenska bärsäsongen väl med den tid på året då de egna risfälten inte kräver särskilt mycket arbete. Riset är i en tillväxtfas under den svenska sommaren och de cirka 70 dagar som en bärplockningsresa varar är en överkomlig tid att vara borta från familjen.

I år har Migrationsverket utfärdat drygt 6000 arbetstillstånd till thailändska bärplockare. En ny rapport från Delmi, Delegationen för migrationsstudier som är en del av statens offentliga utredningar, bygger på intervjuer med 165 bärplockare som har gjort flera bärplockningsresor till Sverige. Enligt rapporten är majoriteten av bärplockarna män från nordöstra Thailand som återkommer till de svenska skogarna år efter år. Den genomsnittlige bärplockaren har gjort sju bärplockningsresor till Sverige.

Men det är en ekonomiskt riskfylld resa. Varje enskild bärplockare betalar en stor avgift till det thailändska bemanningsbolag som sedan "utstationerar" dem till Sverige. Avgiften ska täcka alla omkostnader som visum, arbetstillstånd och flygbiljett, men också omkostnader som kost, logi och tillgång till bil på plats i Sverige.

Enligt rapporten betalar en bärplockare runt 33 000 kronor i fasta kostnader för 70 dagars arbete i Sverige. En kostnad som i regel kräver att de tar stora lån för att överhuvudtaget kunna genomföra resan. Väl på plats i Sverige tar det för den genomsnittlige bärplockaren 1,6 månad innan de har plockat så mycket bär att de kan betala tillbaka skulden och därefter jobba ihop till en förtjänst som de kan ta med hem.

När allt är betalt och klart tjänar en bärplockare i snitt 17 000 kronor under en säsong. Det är tre gånger så mycket som de hade tjänat hemma i Thailand under samma period. Pengar som de i regel investerar i sina barns utbildning eller den egna affärsverksamheten. Om det är en hyfsad bärsäsong, det vill säga.

Men nästan hälften av bärplockarna uppger att de tjänat mindre än den avtalsenliga lönen.

Tidigare var bärbranschen relativt oreglerad. I dag krävs både arbetstillstånd och kollektivavtal genom Kommunal, något som ska garantera bärplockarna en garantilön på 21 500 kronor i månaden.

Men Delmi-rapporten visar att drygt hälften av bärplockarna inte fått lön enligt avtal utan istället erbjudits att plocka på ackord, utifrån bärens kilopris. I drömmen om de stora pengarna är det lockande. Särskilt då bärplockarna enligt rapporten tycks sakna kunskap om att garantilönen inte går att förhandla bort. Däremot går det bra att ha både garantilön och ackordlön på det.

Men nästan hälften av bärplockarna uppger att de tjänat mindre än den avtalsenliga lönen. En dålig bärsäsong har förtjänsten blivit mycket liten eller till och med gjort att en del bärplockare gått back på sin arbetsresa.

Systemet med svenska bärföretag som hyr personal från ett thailändskt bemanningsföretag är utarbetat för att undvika arbetsgivaransvar och skatt i Sverige, och det saknas transparens kring de avgifter som åläggs bärplockarna.

När ledarsidan pratar med Kommunal har de i år inte fått några indikationer på att kollektivavtalen inte efterföljs. Men kontrollen är svår att genomföra, dels på grund av språkförbistringar, dels på grund av den bristande transparensen kring bärplockarnas avgifter gentemot bemanningsföretaget.

I Jämtland har markägare i västra länet upprörts av att deras marker plockats rent på bär av thailändska plockare de senaste veckorna. Dessutom har det slagits läger, olovligen, på markerna där bärplockare har sovit under presenningar och i bilar. Det har skräpats ner och många bärplantor rivits upp med rötterna. Det aktuella svenska bärföretaget svär sig fria från ansvar och menar att bärplockarna agerat på eget bevåg. Detta trots att bärföretagen är skyldiga att följa kollektivavtalet med drägliga arbetsbostäder såväl som bensinkostnader för att bärplockarna ska kunna ta sig hem till närmaste depå i företagets regi.

Klart står att verksamheten både tangerar ett överutnyttjande av allemansrätten, men likväl är ett utnyttjande av billig och fattig arbetskraft med få ekonomiska skyddsnät och dålig kunskap om sina rättigheter.

De globaliserade bären är en serie i fyra delar från Länstidningen Östersunds ledarsida. Den sista delen handlar om politikens svar på bärbranschens utveckling.

Läs även: Lovisa Arvidsson: De globaliserade bären - del 1

Läs även: De globaliserade bären - del 2: Fattiga bärplockare och dyra ansiktskrämer med blåbärsextrakt