Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De globaliserade bären - del 2: Fattiga bärplockare och dyra ansiktskrämer med blåbärsextrakt

Artikel 2 av 4
De globaliserade bären
Visa alla artiklar

Annons

Öppna kylskåpet och räkna hur många syltburkar du har. Kanske en halv flaska med hallonsylt som barnen enkelt kan hälla själv på frukostfilen? Ett storpack med lingonsylt till ugnspannkakan och annan svensk husmanskost, kanske har du ett par finare burkar med blåbärssylt och hjortronsylt till efterrätter eller ostbrickan?

I så fall är du inte ensam. Färska bär, sylter, safter och geléer är en stor del av vår mattradition, framför allt för att vi är ett land med gynnsamt klimat för vilda bär. Allemansrätten gör dessutom att en stor del av oss har plockat bären som vi fyllt syltburkarna med själva. Men om du, likt mig, köper det mesta av din sylt i affären så kan du räkna med att bären inte är svenska.

Blåbärets antioxidanter är en attraktiv komponent inom den växande asiatiska skönhetsindustrin.

Trots den stora tillgången på bär i svenska skogar är det inte helt lätt att hitta en svensk, lokalt producerad produkt. Såvida du inte letar specifikt i mathantverksbutiker, som visserligen är en växande trend men i sammanhanget en liten del av bärmarknaden.

Faktum är att lejonparten av de svenska skogsbären, med det eftertraktade blåbäret i spetsen, skickas till Kina. Blåbärets antioxidanter är en attraktiv komponent inom den växande asiatiska skönhetsindustrin. Dessutom är blåbäret klassat som en så kallad "superfood", det vill säga en råvara med extra högt näringsinnehåll. Extra mycket antioxidanter har dessutom de norrländska blåbären tack vare de långa ljusa sommarnätterna. De kan därmed säljas till högt pris på världsmarknaden för hälso- och livsmedelsingredienser.

Trots den stora tillgången på bär i svenska skogar är det inte helt lätt att hitta en svensk, lokalt producerad produkt.

Av just den anledningen skeppas de svenska skogsbären ut ur landet av kommersiella aktörer. Det bär vi hittar på våra egna butikshyllor är i regel odlade i Centraleuropa, Nord- och Sydamerika vars bär köps in till betydligt lägre priser än de svenska vilda bären.

Finland och Sverige är världens främsta leverantörer av vilda bär. Men vem plockar de enorma mängder svenska bär som sedan försvinner ut ur landet till den globala marknaden?

Enligt en färsk studie av Delmi är det främst två grupper som säsongsarbetar i Sverige som bärplockare: thailändare och så kallade "fria plockare", i regel EU-migranter från Centraleuropa.

De thailändska bärplockarna anställs vanligtvis av ett thailändskt bemanningsföretag, som i sin tur hyrs in av svenska företag. I grova drag är det bemanningsföretaget som rekryterar och ordnar med arbetstillstånd och andra papper som krävs för resan, medan de svenska företagen organiserar arbetet med bärplockningen samt ansvarar för bärplockarnas logi på plats i Sverige.

Bärplockarna som anställs av bemanningsföretagen måste numera ha kollektivavtal genom fackförbundet Kommunal och därmed erbjudas garantilön. Dock ska det enligt Kommunal vara vanligt att bärplockarna erbjuds att förhandla bort garantilönen till förmån för ackordlön, något som kan slå hårt mot den enskilda bärplockaren under ett år med lite bär och många bärplockare.

I år har 6000 thailändska bärplockare fått arbetstillstånd av Migrationsverket. Det är rekord och nästan dubbelt så många som för två år sedan.

De "fria plockarna" från Centraleuropa är uppskattningsvis lika många som thailändarna. De organiserar sina egna resor och bärplockning, vilket gör att deras arbetsvillkor är oreglerade av svenska myndigheter under vistelsen i Sverige.

Den stora ekonomiska risken tas fortfarande av den enskilda bärplockaren samtidigt som bären genererar stora pengar inom den globala hälso- livsmedels- och skönhetsindustrin

För några år sedan uppmärksammades thailändska bärplockares situation i många svenska medier i samband med att bärplockare strejkade i norra Sverige. Anledningen var dåliga kilopriser under en dålig bärsäsong. Men även bärplockarnas boendesituation väckte oro: bostäder utan tillgång till toalett och rinnande vatten. Människor som sov på golvet i kalla och dragiga hus.

Sedan dess har mycket hänt för att sanera branschen från oseriösa arbetsgivare som utnyttjat billig arbetskraft från fattiga länder. Livsmedelsbranschen presenterade även själva en överenskommelse mellan Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel för att skapa bättre villkor för bärplockarna i de svenska skogarna.

Men mycket återstår. Den stora ekonomiska risken tas fortfarande av den enskilda bärplockaren samtidigt som bären genererar stora pengar inom den globala hälso- livsmedels- och skönhetsindustrin. Mer om det i den tredje delen av LT:s ledarsidas serie De globaliserade bären.

Del 1 serien De globaliserade bären hittar du här.