Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags för en ny altartavla?

/
  • Så här ser den ut, altartavlan i Gamla kyrkan som 1888 års kyrkoråd ville byta ut. Det blev aldrig av, och nu föreslår Erik J Bergström att tavlan till höger, av Jämtlandskonstnären Sven Linnborg, får ersätta den. Vad säger 2009 års kyrkoråd?

Gamla kyrkan förekommer flitigt i debatten i dagarna, och tvisteämnet är vilken verksamhet som ska bedrivas där. För 121 år sedan var kyrkan också föremål för heta diskussioner, men då handlade det om altartavlan. Erik J Bergström berättar.

Annons

Gamla kyrkan i Östersund var en gång bara Kyrkan. Det vill säga före 1940 då den nya hade rest sig. Altartavlan i kyrkan ger inte upphov till några ovationer, det gjorde den inte heller 1888 sedan den ändock vederfarits underhåll. I lokalpressen infördes till exempel kritiska utlåtanden över dess egendomliga utseende.

Samma år hade emellertid ett par konstnärer i staden erbjudit sig att kostnadsfritt utföra en ny altartavla, något som med glädje togs emot i kyrkorådet. Däri satt bland andra borgmästare Isidor von Stapelmohr samt stadspredikant Erik Bodén. Östersund lydde då fortfarande under Brunflo pastorat varför den aktuella prästen benämndes på detta sätt. Bodén kom dock snart att ägna sig åt fylleri och förskingring, något som förstås ledde till att kappan togs ifrån honom.

De ifrågavarande konstnärerna var Adolf Leijon och Sven Linnborg. Den förstnämnde titulerades målarmästare och blev efter engagemang på flera platser i södra Norrland bosatt på Prästgatan 28.

Fastigheten hade tidigare kommit i moderns ägo, hon hette Christina Moberg och var född i staden 1807. Fadern Johan Eric Leijon hade varit urmakare, men stuckit från familjen under 1830-talet, först till Frankrike sedan till Nordamerika.

Fastigheten löpte stor fara att antändas då Jämtlandspostens grundare Jonas Sahlin 1889 satte eld på sin affärsfastighet på Prästgatan 29. Med stora ansträngningar lyckades man dock rädda den, däremot följde Prästgatan 26 med i branden.

Som konstnär är Adolf bortglömd, trots att han under många år utbildade sig på i Konstakademin och enligt dåtida tidningar sålde konstverk söderut för höga priser. De föreställde alla lappbefolkning, en kategori som han ofta besökte och vistades hos.

Leijon fick för sin del måla kyrkan invändigt, men av okänd anledning kom den erbjudna altartavlan aldrig att utföras. Orsaken kan till exempel ha varit oenighet ifråga om utförandet eller tidsbrist.

Sven Linnborg hade å sin sida skaffat sig utbildning i Paris hos ledande kyrkokonstnärer, och kyrkprydande kom att bli hans största intresse även om det dröjde innan han fick tillfälle att ägna sig åt detta i större omfattning. Först inpå 1900-talet lossnade det, och han kom under sitt verksamma liv att pryda 21 statskyrkor och 43 frikyrkor över hela landet.

I vårt eget län målade Linnborg i län i följande statskyrkor: Undersåker (två gånger), Hallen, Lockne, A, Marieby och Ljusnedal. I de två sistnämnda finns ännu Linnborgs altartavlor att beskåda.

Under arbetet med utgivning av boken ”Resor med penna, pensel och palett”, som handlar om Sven Linnborg, fick jag veta att en präktig altartavla av hans hand var till salu ute i landet. Målningen, som har måtten 279 x 216 cm, har suttit i före detta Pingstkyrkan i Långshyttan, Dalarna. Kyrkobyggnaden är numera privatägd och ägaren har låtit en arkitekt rulla in tavlan och även värderat den.

Det är inte länge sedan jag fick telefon med förfrågan om tips på köpare. Jag nämnde Gamla kyrkan. Så efter 121 års försening har Gamla kyrkan nu kanske möjlighet att presentera en ny altartavla.

Det förutsätter dock att ekonomin tillåter, något som förefaller vara tvivel underkastat.

Kyrkans välkända öppenhet är ju starkt ifrågasatt eftersom ser slantarna ut att ha sinat.

Mer läsning

Annons