Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Cyniskt sätt att tjäna pengar på människor

Annons

Lexbasa. Eller med försvenskad stavning är det väl möjligtvis lexbejsa. Stavning åt sidan – det är det tråkigaste nya verbet i svenska språket.

Inte språkligt. Utan innehållsmässigt. Språkligt kan jag tycka att det är en bra verbifiering av ett varumärkesnamn. På samma sätt som googla är bra verbifiering av Google. Verbifierandet av ting och namn är en av svenska språkets främsta fördelar. Med vårt språk går det i princip att göra ett verb av vad som helst genom att slänga in ett litet a i slutet. Exempelvis - om en person ska äta apelsin behöver hen ju inte säga att den ska äta en apelsin. Det räcker att säga att man ska apelsina så skulle nog det flesta efter lite funderande gissa och dra slutsatsen att personen i fråga ska äta apelsiner. Språkvetare kanske inte håller med mig fullt ut. Men verbifieringsprincipen finns där på ett mycket användbart sätt. I en bekantskapskrets jag rört mig i är det en självklarhet vad "att Östlunda" betyder.

Åter till verbet lexbasa. I veckan hörde jag på vägen hem en konversation mellan två killar. De bägge var troligtvis i tjugofemårsåldern och satt och snackade på bussen. Den ena frågade den andra vad han skulle göra på kvällen. Svaret blev "Käka och sen ska jag lexbasa stenhårt.".

För att förstå verbet lexbasa så måste man ju veta vad stammen i ordet härrör ifrån. Och för nittionio procent av Sveriges befolkning är nog kännedomen om sajten lexbase.se stor. Har man öppnat en dagstidning eller sett en nyhetssändning denna veckan har det nämligen inte gått att undgå. För den procenten som ändå inte känner till det så är den korta beskrivningen att Lexbase är en sajt där man enligt offentlighetsprincipen begärt ut domar, lagt in dessa i en databas och gjort dessa domar och innehållande namn sökbara på ett smidigt sätt. Man har till och med gjort en lättnavigerad karta där alla dömdas adresser finns utploppade och klickbara. Upphovsmännen bakom sajten hävdar att de startat sajten för att skapa ett tryggare samhälle. Men de flesta, och jag med dom, hävdar att detta är ett cyniskt försök tjäna pengar på andra drivkrafter hos människor.

Vi får väl se vad som händer med just Lexbase. Grundare har hoppat av, polisanmälningar mot sajten har strömmat in och företaget som skött servern har sagt upp avtalet med Lexbase. Men jag räknar kallt med att det kommer komma andra efter dom. Och hursomhelst är det inte egentligen Lexbase i sig jag blir kall i kroppen av.

Det finns tjogvis med företag på internet som har som affärsidé att tillhandahålla alla ekonomiska uppgifter som finns kopplade till vanliga personer. Och kvällstidningarna, som satt igång ett drev efter Lexbase , säljer var och varannan vecka lösnummer tack vare löpsedlar som utlovar listor över "40-åringarna som tjänar mest i ditt område" eller "Stor lista – de är rikast i länet".

Allt detta finns för att det idag finns ett jäkla obehagligt sug att hålla koll, snoka och få reda på människor som finns i ens omgivning och bekantskapskrets.

Jag tror inte på att det var bättre förr. Men det känns som det var mindre cyniskt snokande och mera varm omtänksamhet när någon förr sa orden "I det här grannskapet håller folk koll på varandra".