Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

CSN vill skärpa återbetalningskraven – personer utomlands skyldiga en halv miljard

Personer som bor utomlands har obetalda studielån på sammanlagt 577 miljoner kronor. Nu vill Centrala studiestödsnämnden (CSN) få rätt att kräva in hela studielånet på ett bräde och skärpa kraven på låntagarna att uppge rätt adress.

Annons

CSN har svårt att få låntagare som bor utomlands att göra sina avbetalningar i rätt tid. Bara tre procent av låntagarna i Sverige missar sin betalningar, mot en fjärdedel av dem som bor i utlandet. Nu vill CSN skärpa kraven på låntagarna i utlandet. Myndigheten begär hos regeringen att få kräva in hela studielånet omgående om en person missköter sig.

– Den här möjligheten påverkar inte den vanliga återbetalningskunden, det handlar om undantagsfall där vi skickat ut flera krav och påminnelser, säger generaldirektör Kerstin Borg Wallin till TT.

Myndigheten har på olika sätt, med varierande framgång, försökt leta upp slarviga låntagare i utlandet. I dag lever runt 65 000 personer som tagit svenska studielån utomlands. CSN saknar adress till närmare en tredjedel av dem.

Problemet är att låntagare i utlandet ofta flyttar flera gånger inom landet eller till ett annat land för att jobba, men glömmer eller struntar i att meddela sin nya adress.

– Då har vi svårt att hitta dem.  Vi gör en del insatser, bland annat letar vi efter människors adresser via nätet.

Men det räcker inte och därför vill CSN kunna ställa hårdare krav på låntagarna att lämna en uppdaterad aktuell adress. I dag finns inga tydliga regler för det.

– Det vill vi ändra på, säger Kerstin Borg Wallin.

Ett annat sätt att få in obetalda studieskulder är att de studerande får skriva på en skuldförbindelse, på papper eller via internet, när de ansöker om studielån, på samma sätt som när man söker ett banklån.

– I Sverige är det vanligtvis inga problem, men vid tvister i utlandet kan vi behöva mer dokumentation när vi ska driva våra kravärenden i domstol, säger Kerstin Borg Wallin.

Men det är ännu oklart om ett undertecknande av en skuldförbindelse med e-legitimation på nätet får samma styrka som vid en påskrift på papper. Det vill CSN få regeringens uppdrag att utreda.

Mer läsning

Annons