Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Conny Olsson

/

Vår älskade Conny Olsson, har efter en tids sjukdom somnat in i sitt hem. Han blev 67 år.

Annons

Han föddes som fjärde barnet i en syskonskara på fem. De första åren bodde han i Vaplan där hans pappa arbetade vid Vaplans Mekaniska verkstad. Mamma var hemma och värnade på sitt sätt om familjen, barndomen beskrevs med mycket glädje och omtänksamhet. När han var två år flyttade familjen till Odensvik i Östersund, en stadsdel han förblev trogen. Som fjortonåring miste han sin pappa och familjens förutsättningar förändras. Hans mamma var sjuklig och barnen fick tidigt ta del av ansvaret för familjen. Efter olika arbeten i tonåren började han 1962 vid Brandkåren, Östersund, där han arbetade som brandmästare fram till ålderspension.

Pappa var inte de stora ordens man, att arbeta i det tysta att finnas till hands för familj, släkt och vänner blev hans signum. Familjen kom att betydda mycket. I unga år träffade han sin livskamrat Gunilla Swärd och så småningom blev det möjligt att bygga ett eget hem och bilda familj. Vi barn har haft glädjen att under vår uppväxt ha en trygg och närvarade pappa. Hans ansvarskännande och omtanke kände inga gränser. Att vara med oss barn såg han som en tillgång och en möjlighet som han gärna tog till vara. En extra glädje i livet var att han fick uppleva sitt barnbarn Agnes som med sin glädje och tillgivenhet gav livet en ytterligare dimension.

Han var en sundhetens man, arbetet inom Räddningstjänsten krävde en god fysik och ett starkt psyke. Pappa hade bådadera. Genom åren har han tränat regelbundet för att behålla en god fysik. Tyvärr tog sjukdomen överhand och sista året blev det mer vila än träning. Under många år var han medlem i Östersunds atletklubb och många svettiga timmar är nedlagda i träningslokal.

Han var en förnöjsamhetens man, statusprylar lockade inte. Varför köpa nytt när det gamla fungerar - var hans motto. Amazonen fick rulla vidare. Där bilen fanns där fanns pappa. Han hade ett genuint fixarintresse. Som barn av sin tid och uppväxt under mopedålderns barndom var han fascinerad av dåtidens modeller och teknik. De senaste åren trivdes han bäst när han mekade i garaget med att iordningställa sina rariteter.

Pappas livsfilosofi var enkel men bärande. Tänk gott – handla för att göra gott – se det goda.

Han visade oss vägen!

Barnen Tobias och Towa

Mer läsning

Annons