Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Carl-Bertil Petterson

/

Pappa föddes sommaren 1932, som det andra barnet i en skara av fyra.

Annons

Otaliga är de ofta osannolika historier som berättats för oss om familjen Pettersons liv i det då lilla idylliska Odensala. Under 50-talet tillbringade han cirka tre år i Spanien och på Kanarieöarna, för att kurera en besvärlig reumatism. Under åren i hann han bland annat med att gå på tolkskola samt att läsa sig igenom stora delar av litteraturhistorien. När han slutligen frisk återvände hem till Sverige var det med en väska fylld till brädden av minnen och historier, som han generöst delade med sig av.

Mamma och pappa, som träffats redan i slutet av 40-talet, gifte sig ett årtionde senare i Frösö kyrka med oss två barn som sen- och välkomna bröllopsgåvor. När hans tre syskon sedermera flyttade söderut blev han och mamma kvar i Östersund och han kom under mitten av 60-talet att överta - och utveckla - vår farfars sågverksrörelse i Odensala. I början av 70-talet återknöt han dock sin kontakt med Spanien och när han ytterligare några år senare började arbeta som trävaruagent, var det naturligt att han igen riktade sig mot Spanien. När han uppnått pensionsåldern överlät han sin agentur till sin svärson och återanknöt därmed till traditionen att låta arbete och värv löpa från generation till generation.

Han och mamma fortsatte dock att som pensionister (hans vanliga formulering) tillbringa mycket av tiden i Spanien och i stugan i Klövsjö eller på resa någonstans, inte sällan i en alltför snabb bil. Även efter mammas oväntade bortgång 2006 fortsatte pappa att återvända till Spanien och det var just under en sådan resa som hans objudna sjukdom presenterade sig. Han hade tidigare klarat av att hantera de mest egendomliga medicinska belägenheter - bland annat med veterinärbehandling av ett ömmande knä(!) - men denna belägenhet blev honom övermäktig.

Under sina sista år fann både pappa och vi mycket värme och glädje i Anna-Lisa, som pappa träffade något år efter mammas bortgång. De hade planerat att vara tillsammans i Spanien under hösten och vintern 2009/2010, liksom de var tillsammans där under hösten 2008. Nu blev det inte så men pappas sista tid var likväl fylld av samma värme som han under alla sina år så frikostigt delat med sig, inte minst till sina fyra barnbarn, till vilka han alltid haft en speciell relation. Pappa och Anna-Lisa bjöd oss båda på julaftonsfirande hemma i Odensala, med hembryggd öl och vällagrad Vega Sicilia, och han beskrev den dagen som sin grand final - men även om det oftast blev som pappa ville, så hade knappast ens han räknat med att så snart bli sannspådd!

På familjens och alla hans goda vänners vägnar, vill vi därför varmt tacka pappa för allt han givit oss, en pappa som i likhet med de flesta andra pappor alltid var den bästa i hela världen!

Torbjörn och Cissi

Mer läsning

Annons