Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Byskolorna är räddade – men till vilket pris?

En ovanligt modig tjej från Ytterån, Sandra Hägglöf, går ut i Mittnytt och LT ut och ger sitt stöd för nedläggningen av sin egen byskola.

Annons

Vi noterar att det är första gången under denna långdragna skoldebatt som den andra sidan gör sin stämma hörd i media. Och det är kanske hög tid.

Föräldrar i Alsenbygden som tror på en sammanslagning har inte velat späda på pajkastning och bymotsättningar och har därför lämnat många märkliga, felaktiga och i vissa fall ordentligt provocerande debattinlägg obesvarade.

Men vi är några som nu vill ge vår syn på saken. Om inte annat så för att ge en mer nyanserad bild av vad vi tycker skolfrågan handlar om och belysa vilken baksida en räddad byskola kan innebära för de berörda eleverna.

I Alsenbygden finns i dag c irka 40 barn i årskurs F-6. Det innebär i genomsnitt knappt sex barn per årskurs. Fördelat på två skolor, Hov och Västbygden, blir det knappt tre barn per årskurs. I praktiken innebär det att i några årskurser blir det en eller två elever. Och det är faktiskt detta som är huvudproblemet. Hur stimulerande är det att vara helt eller nästan ensam i sin årskurs? Hur främjar det inlärning och hur roligt är det för eleven?

Ett ytterligare problem gäller lärartätheten. Fler skolor och samma pengapåse innebär fler elever per lärare. Så enkelt är det. Redan i dag har vi i Hovs skola en dag i veckan en ensam lärare som hanterar hela F-6.

Hur skall den läraren ta hänsyn till individuella behov hos olika elever? Hur skall elever med olika behov få den stimulans och det stöd som de behöver för att utvecklas? Vems behov skall offras?

Och sist men inte minst. Många av oss föräldrar i Alsen och våra barn har sett fram mot att få en gemensam skola med vår grannby. Vi har sett det som en möjlighet för att få byarna att växa tillsammans, för barnen att få fler lekkamrater och för att få en stark och välmående skola som gemensam nämnare för bygden. För låt oss inte glömma att det finns en tydlig hotbild mot alla byskolors överlevnad på sikt. Genom att skapa en större enhet nu står man starkare i ett framtida besparingsvarv.

Dessvärre måste vi hålla med Sandra när hon konstaterar att det för vissa starka och drivande personer har kommit att bli en prestigefråga, att deras skola måste vara kvar till varje pris. Vi har fått flera bevis på detta när det gäller att med märkliga metoder övertala politiker att rösta rätt i frågan. Vuxnas prestige som går ut över barnens bästa. Vill vi betala det priset?

Föräldrar i Alsenbygden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel