Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bussen som blev en bil

Mercedes vill inte kalla nya V-Klass för buss, men det är svårt att ta bjässen med upp till åtta sittplatser för något annat. Någon familjebil är det i alla fall inte, åtminstone inte om man ser till prislappen.

Annons

Från säljstarten nu i sommar finns nya Mercedes V-Klass bara i ett format - mer än fem meter på längden och nästan två meter på bredden. Men nästa vår kommer W447, som bilen formellt heter, i en ännu längre version - 5,37 meter. Plus en kort variant som "bara" mäter 4,89 meter mellan stötfångarna.

Tre utrustningsnivåer och lika många dieselmotoralternativ är också vad som gäller från start, men många fler är att vänta. Föregångaren hette Mercedes Viano och var i grunden en transportbil. Den kunde således även fås som skåpbil. Men Viano finns inte längre, och enligt pr-folket hos Mercedes-Benz har den nya bilen ingenting gemensamt med företagets transportbilar. V-Klass har samma chassi som Mercedes personbilar med bland annat adaptiva stötdämpare och hastighetsberoende styrning. Meningen är att den ska kännas som en personbil att köra och att åka i. Bara mycket större.

Jodå, nog färdas man bekvämt och den känns behaglig att köra, men en viss busskänsla infinner sig. Åtminstone när man slänger en blick i backspeglarna. Fast jämfört med den 18-tons turistbuss som jag tog mitt DE-körkort i är V-Klass förstås smidig som en välgymnastiserad katt.

Mercedes försäkrar att V-Klass inte heller har något gemensamt med familjebussen Chrysler Voyager, trots att moderbolaget Daimler AG ägde Chrysler Corporation när den nuvarande Voyager-modellen utvecklades. Jo, en liten unik detalj känner jag faktiskt igen från Chrysler - pilen invid bränslemätaren. Den som visar på vilken sida tanklocket sitter.

Däremot önskar jag att Mercedes "snott" det geniala stow'n'go-konceptet från Voyager, där du med ett enkelt handgrepp fäller ned de båda bakre stolsraderna i golvet och får ett slätt lastutrymme. I Mercedes V-Klass måste du lyfta ur hela sätena. Tungt och krångligt.

Bilen jag kör är en V250 BlueTec med en 190-hästars dieselmotor som i grundutförande kostar 555 000 kronor. Med den mindre 220-dieseln och standardutrustning kommer du undan med 425 000 kronor. Men börjar du sedan beställa lite lockande extrautrustning, som många av konkurrenterna bjuder på, rusar priset snabbt uppåt. Testbilen kostar på gatan 706 090 kronor. Då har du betalat extra för bland annat automatisk klimatanläggning, parkeringsassistent, elmanövrerade skjutdörrar, backkamera och - 70 liters bränsletank! Standard är nämligen blygsamma 57 liter.

I kombination med automatlåda (24 625 kronor) finns möjlighet att välja tre olika körprogram (Agility Control) som inte bara reglerar stötdämpningen mellan standard, komfort och sport, utan också påverkar motorns gensvar och automatlådans upp- och nedväxlingspunkter.

I det sistnämnda körprogrammet ger motorn 40 newtonmeter högre vridmoment. Det känns välkommet i exempelvis en omkörningssituation eftersom bilen väger nästan 2,5 ton.

Gemensamt för samtliga dieselmotorer är att de har blivit mer bränslesnåla än föregångarna. BlueTec-maskinen i testbilen drar 28 procent mindre än tidigare och uppfyller redan nu avgasnormen Euro 6.

För en storfamilj med normal inkomst är Mercedes V-Klass knappast något alternativ, men för taxi, hotell eller företag som behöver en representativ vagn som rymmer fler än tre-fyra personer är den helt rätt.

Att kravla i och ur en klassisk lång-limousin tror jag folk har tröttnat på. Vill du åka ståndsmässigt och betydligt mer komfortabelt så ta bussen - förlåt, Mercedes nya personbil. Den största de hittills tillverkat.

Rolf Gildenlöw/TT

rolf.gildenlow@tt.se