Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bullet

/
  • Även om Bullets låtkatalog blir ett lite av ett homage till Ac/Dc så lyckas de ändå skaka tältet med ångvältsrock. Foto: Ulrika Andersson

Zig Zag

(Torsdag)

Annons

Det är klart att parallellerna mellan Bullet och Ac/Dc måste dras. Ett tag är det nästintill beklämmande hur strofer ur Ac/Dc-låtar återanvänds i flertalet låtar. Något som märks direkt i låtar som ”Dusk til Dawn” och ”Turn It Up Loud” som helt oblygt hämtar stora partier från såväl ”Thunderstruck” som ”Highway to hell”. Men med sin platta ”Bite the bullet” har ändå Bullet hittat sin plats i den svenska musikfloran. De placerar sig någonstans mellan Heat och The Poodles. Men kan man ta dem på allvar? I dagens svenska hårdrock så finns det verkligen ingenting som skrämmer, oroar eller ens är sexigt. Inget sex, inga fyllor och knappt något rock ’n’ roll-leverne alls. Tyvärr blir det lite så med Bullet också. Även om de försöker få till texter som är lite mer riviga än Heats mer mjäkiga Christer Sjögren-lyrik.

Men även om Bullets låtmaterial lämnar en hel del att önska, så var det inget fel på deras framträdande för kvällen. Med kraft och energi dundrade de fram som en dieseldriven ångvält. Det handlade om rock med mycket muskler och mycket hårsväng. Bandets sångare Dag ”Hell” Hofers glider rund på scenen och levererade det han ska. Bandet i övrigt showade så gott det gick på Zig Zags lilla scen. Så tråkigt hade man inte. Med lite farligare och bättre låtar, så blir det här perfekt nästa gång.

Mer läsning

Annons