Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brutala mord med historiska perspektiv

/

Annons

På 90-talet var Ingrid Hedström Dagens Nyheters korrespondent i Bryssel. Det var en dramatisk tid i Belgien med många politiska skandaler, pedofilhistorier och brutala mord. Kanske inte så konstigt då, att DN:s utsända började fundera på att skriva något mer än dagliga nyhetsartiklar från sin utsiktspost, där hon också överblickat hur det historiskt förflutna påverkat det belgiska samhället.

Ifjol gav Ingrid Hedström ut detektivromanen ””Lärarinnan i Villette”, som renderade henne utmärkelsen ”Bästa svenska debut”. Stärkt av den framgången har deckardebutanten planerat en hel serie deckare om sin hjältinna, undersökningsdomaren Martine Poirot och i morgon kommer den andra fristående delen i serien ut med titeln ”Flickorna i Villette”.

Handlingen utspelar sig i mitten av 90-talet i den fiktiva belgiska staden Villette sur Meuse, som har ambitionen att bli europeisk kulturhuvudstad under det sista året av det förra millenniet. I den avsikten har stadens styrande bjudit in en hel hop utländska journalister för att visa upp sitt medeltida kulturarv och sina högteknologiska framtidssatsningar. Allt i hopp om att det mediala intresset ska öka turismen till staden.

På självaste nyårsafton, då den anrika och publikdragande Johannesprocessionen äger rum, sker ett trippelmord i Villette. Tre tonårsflickor mördas brutalt och det internationella pressuppbådets fokus flyttas naturligtvis snabbt från medeltida kultur till samtidens brutala verklighet.

Stadens styrande jublar inte precis när undersökningsdomaren Martine Poirot mobiliserar sina styrkor och sammankallar presskonferenser kring de brutala morden. När sedan ytterligare ett mord inträffar i staden får Villette, som har förhoppningen att bli Europas kulturhuvudstad, i stället epitetet Europas mordhuvudstad.

Ingrid Hedström turnerar sin historia med både elegans och skärpa, men det är ändå miljöskildringen och de historiska perspektiv berättelsen öppnar, som jag mest imponeras av.

”Det förflutnas underströmmar” kartläggs och kopplas naturligt samman i den aktuella bilden av en brutal serimördare.

Men den omutliga undersökningsdomaren Martine Poirot väcker enbart läsarens sympati, när hon låter ”himlen ramla ner” för att rättvisan ska få ha sin gång.

Mer läsning

Annons