Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bruno Vykander

Bruno Vykander har avlidit efter en tids sjukdom.

Annons

Bruno var infödd Näldenbo där han växte upp tillsammans med mor och far och två syskon. Han blev Nälden trogen till sin död.

Efter slutförd folkskola gick Bruno på Torsta. Vid 14 års ålder började han på Hallströms som nästan alla andra grabbar i Nälden gjorde på den tiden.

Under ungdomsåren var han en flitig hockeyspelare i Näldens IF. Jag kommer ihåg de många träningstimmarna som vi ägnade oss åt uppe i Beckaskog. Inspirerade av dåtidens hockeyguru Olle West, hade vi gjort i ordning en slinga utifrån Olles intentioner om hur man skulle bedriva konditionsträning.

1963 träffade han sin hustru Elisabeth som även hon jobbade på Hallströms vid den tidpunkten. 1967 gifte de sig och fick fyra söner.

1972 startade Bruno med sin hustru Elisabeth och sin bror Bengt en ventilationsfirma med montageinriktning. Året efter köpte Bruno och Elisabeth Ljungargården i Faxälven där ladugården gjordes om till verkstad.

Brunos arbetskapacitet och arbetsmoral blev vida känd i byggbranschen. Med åren blev han mer och mer betraktad som en legend. Många är de historier som berättats om Bruno, hur han fullständigt orädd sprang omkring på tak bärande tunga fläktaggregat som skulle monteras. Något som ingen annan klarade av. Han personifierades på byggena som en person som inte sa så mycket utan stoppade in en snus och jobbade på utan några större åthävor.

Han var också verksam i ett antal ideella organisationer under sina år i Näldens IF, Almåsa alpina, Lions, dansgalor och inte minst Näldens vägförening där han fick stor uppskattning för sina insatser. När något arbete skulle utföras var Bruno den förste som fanns på plats och han gick inte hem förrän arbetet var slutfört.

Hans yrkeskompetens och arbetskapacitet har kommit väl till pass när sönerna har byggt hus eller renoverat och detta inte minst efter det att han blev pensionär. I Kolåsen där familjen skaffade sig ett fritidshus blev Bruno utifrån sin kompetens och empati för medmänniskor som på något sätt behövde hjälp en mycket uppskattad person. Han var hustomten i området.

För fyra år sedan drabbades Bruno av svår sjukdom som också tog hans liv.

Vi som följde honom förstod att det var en tuff kamp som han utkämpade. Inte med ett ord beklagade han sig över sin situation eller visade att det var jobbigt. Hela tiden utstrålade han positiv attityd och gott humör. Han talade öppet om sin situation och beskrev vad som hände med sin sjukdom.

Under sin sista timme i livet talade han med Elisabeth och sönerna och försäkrade sig om att snöröjningen på byn och gården skulle fungera och skötas, så även i Kolåsen.

Det var Bruno i ett nötskal.

Nälden har en profil mindre och kommer att sörjas och saknas av många. Han lämnar ett tomrum efter sig för familjen, barnen och inte minst barnbarnen där farfar var en viktig och betydelsefull person.

Genom svågern

Anders Edholm