Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Britta Karlsson

/

Annons

 

Sikås

Cirkeln är sluten. Vår älskade och högst värderade maka, mor, svärmor, mormor och tillika mormorsmor Britta har lämnat oss – och sitt älskade hem Övergård, 85 år gammal.

Född på gården som enda barnet till Ingeborg och Erik Anton Eriksson, fick hon tidigt lära sig att hjälpa till och hugga i – något som kom att prägla hela hennes livsgärning: Flitig och idog så länge som krafterna räckte.

Hon var en länk till det Sikås som varit. Med minnen och anekdoter från sina mor- och farföräldrar kom det att omspänna sex generationer! Hon blev hembygden trogen i hela sitt liv, med undantag för husmodersskola i småländska Mariannelund, i ungdomen. Hon blev också en mycket duktig husmor, som bondhustru, med de kunskaperna i botten.

När hon gifte sig 1948 fick hon dessutom en stor och bullrig släkt på köpet! Gården övertogs, och där fanns många plikter både ute och inne: ”Gammfolk”, ”förderådsfolk”, pigor och drängar, djur i fjöset med mjölkning och tillhörande slåtter. Alltid många runt bordet och hon var navet kring vilket allt cirkulerade! Mellan varven skulle det hinnas med att väva, ta reda på slakt, skörd, syltning och saftning, bakning. Alltid i farten. Tidigt uppe och sent i säng. Hur fick hon tiden att räcka?

För hon var också engagerad i byns rika förenings- och kulturliv. Hon spelade piano och blev en ständig ackompanjatör i allehanda aktiviteter. Medlem i byaorkestern Stråken, i de årliga revyernas kupletter och alla luciafester! Hon var även byns lucia själv en gång. Själv en god sångare var hon också en uppskattad medlem i Sikås damkör, och sedermera i Hammerdals sångförening. Som bondmora föll det sig naturligt att vara medlem i CKF. Sak samma med IOGT. EFS var hon i princip född in i – otaliga är de symöten, skördeauktioner och andra sammankomster som hon bakat till och/eller spelat till psalmerna. På Hembygdsgården, på bingoaftnar och auktioner, skulle det också bakas, kokas kaffe och diskas… ideellt – vad annars?

Så småningom fick hon också genom döttrarna barnbarn, som hon älskade – och på senare år även fyra barnbarnsbarn.

Dottern Ingrid bosatte sig i ”mormorsstugan” så hennes barn har hon haft nära inpå sig, ända till sin bortgång. Dottern Karin bosatte sig i Stugun med sin familj, med andra ord inte så långt bort. På småstunder gillade hon att handarbeta, lösa korsord eller att läsa i en god bok. Hon har verkligen levt ett aktivt och innehållsrikt liv, tillsammans med sin Knut. Far och mor firade 61-årig bröllopsdag i midsomras!

För sitt blida och goda väsen kommer hon att bli ihågkommen och saknad av många, och ett stort tomrum bland oss, hennes närmaste. Vi minns henne med glädje. Hon fattas oss!

Mer läsning

Annons