Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bregovic laddad med tung metall

Annons


I somras ramlade han ned från ett körsbärsträd och skadade ryggraden. Men Goran Bregovic låter sig inte hindras av sådana petitesser. Med kroppen full av metall kommer han till Sverige för att framträda i utsålda konserthus med sitt Wedding and Funeral Band.

Med ett trött skratt berättar Goran Bregovic om olyckan som inträffade i hans egen trädgård i Belgradförorten Senjak i juni.

-Livet kan spela en spratt ibland. Ja, jag ramlade ned från ett körsbärsträd. När jag klättrade i berg föll jag från 200 meters höjd och fick bara småskador, men sedan faller jag fyra meter från ett körsbärsträd och måste operera ryggraden. Jag är fullproppad med metall nu - men det är okej.

Det är glädjen som håller i gång honom, konstaterar han. Trots att han är lätt tilltufsad efter olyckan, trots att han numera har verkat som musiker och kompositör i mer än tre decennier. Goran Bregovic, Balkans store musikprofil har inte tappat kärleken till det han gör.

-Jag har verkligen kul. Och på konserter är det viktigt, du kan förstärka allt annat: ljud, image och ljus, men musikernas humör är omöjligt att förstärka på konstgjord väg.
Filmmusik

För de allra flesta svenskar är Goran Bregovic starkt förknippad med filmmusik och då framför allt musiken till vännen Emir Kusturicas filmer som "Underground" och "Zigenarnas tid". Under den period då det forna Jugoslavien upplöstes och Bregovic levde i exil i Paris skrev han mycket musik till filmer - men den tiden är över nu, hävdar han.

-Jag är ingen bra filmkompositör. Dagens filmer behöver inte kompositörer som jag, min musik är alldeles för melodisk och aggressiv. De behöver illustrationer och det är jag inte bra på.

Själv delar han upp sitt liv i två delar - före och efter kriget på Balkan. Före kriget var han en framgångsrik rockstjärna i Jugoslavien, under kriget omdefinierade han sitt liv och sin musik. Det var då han på allvar började förvalta det slaviska musikarvet och spela det som i folkmun ofta kallas för zigenarmusik.

-Du kommer troligen aldrig att behöva uppleva att ditt land plötsligt upphör att existera. Men i en sådan situation förstår man ett ens hemland inte är ett politiskt eller geografiskt område, det är alltid känslomässigt. I dag har jag tre pass, men för mig är området mellan Belgrad, Zagreb och Sarajevo mitt emotionella hemland, säger han.
Lokal kompositör

När vi talas vid befinner han sig i Moskva, men ska snart till Krasnojarsk i Sibirien - "har du någonsin hört talas om Krasnojarsk? Vi spelar verkligen på ställen så långt borta att folk aldrig hört talas om dem" - innan det är dags för en serie konserthusspelningar i Sverige.

-Musik är människans första språk. Om man talar det språket väl gör man sig förstådd överallt, säger han, men har paradoxalt nog svårt att skriva sin musik någon annanstans än hemma.

-På sätt och vis är jag nog en väldigt lokal kompositör, säger han och skrattar.

Mer läsning

Annons