Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Borg har pengarna, men tänker inte använda dem

Politikerveckan i Almedalen handlar om att synas, gärna på motståndarnas bekostnad. Alla partier har sin egen dag, men det hindrar inte från att göra egna ut spel och flytta fokus.

Annons

Så berättade Anders Borg på tisdagen – Vänsterpartiets dag – att regeringen revidera r sin BNP-prognos för innevarande år. Finansministern skriver upp tillväxten och spår en bruttonationalprodukt på 3,3 procent. Fina siffror givet de senaste årens turbulens i världsekonomin. Men ännu mer kan beskedet ses som en känga till oppositionen som förföljer borgerligheten med anklagelser om att föra en oansvarig politik.

I jämförelse med ett i övrigt becksvart Europa är Sveriges räkenskaper ett ljus i mörkret. När andra länder tvingas till djävulska sparpaket kan borgerligheten … ja, vad gör borgerligheten? Man ”tar ansvar”. Att ”ta ansvar” har blivit ett begrepp i svensk politik, en hederskodex. Kloka makthavare håller ”hårt i skattebetalarnas pengar”. Utan ordning i statsfinanserna blir politiken nämligen ett race mot botten. Problemet är bara att väldigt många människor befinner sig på botten i dag. Arbetslösheten är hög, ungdomsarbetslösheten skyhög. Klassamhället avslöjar sig överallt, i skolan, vården, tandläkarstolen.

I juni bedömde Konjunkturinstitutet att lågkonjunkturen motiverar en fortsatt expansiv ekonomisk politik ; o finansierade åtgärder om 25 miljarder förordas under 2011 . Men regeringen ligger lågt, under Fredrik Reinfeldt s halvtimme slånga tal i Almedalen presenterades inte en enda satsning (att inte lova nya skattesänkningar är inte att satsa). Ingen offensiv för att motverka de växande betygsklyftorna i skolan. In ga besked till de hundratusentals svenskar s om blivit utslagna från arbetsmarknaden. Reinfeldt hade chansen på söndagen, Borg på måndagen , men ingen tog den . Nej, finansministerns budskap var snarast det motsatta: ”Vi har pengar men får inte använda dem”.

Sparar regeringen för en ny finanskris, är man rädd för att ha bränt det torra krutet i nför e tt läge när det verkligen skulle behövas? Misstanken växer att politiken snarare bygger på ideologi än ekonomisk eftertänksamhet. I Tyskland, Storbritannien och Spanien sparas det för fullt, inte för att man vill, utan för att man måste. I Sverige stänger Reinfeldt och Borg plånboken, inte för att de måste, utan för att de vill. Så får arbetslösa ungdomar vänta tre månader på en vettig åtgärd . S å har det blivit tusentals färre platser i den kommunala vuxenutbildningen.

Högerns kontrakt med medborgarna kan skrivas ut på en servett.