Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bondförnuft efterlyses

/
  • Bo Hagström förälskade sig i Italien redan på 70-talet. Nu delar han med sig av sin kärlek till tv-tittarna i ”Solens mat”.Foto Ola Torkelsson/SCANPIX

Vi är väl en hel del som tittar på Solens mat, det där trevliga programmet från små italienska byar.

Annons

Gamla tanter och farbröder stultar på och rör i grytor under bar himmel, och kött hänger fritt på marknader med oliver på fat. Och Bo Hagström går där och snusar på ostar och avsmakar diverse rätter med hörbart välbehag. Det är ju så mysigt och pittoreskt att man bara vill släppa allt och åka dit, inte sant!

Men hallå och belägg!! Hur kan detta få försiggå? Är inte Italien med i EU? Har de inte samma hälsoföreskrifter som vi här i gamla Svedala? Åker inte inspektörer som skottspolar omkring i alla bergsbyar och kontrollerar lagar och förordningar?

Det har sagts att svenskar älskar regler i alla sammanhang. Vi lär ska vara det mest reglerade folket i världen. På hemmaplan, vill säga. Utomlands vill vi smaka på friheten! Är det därför vi gillar Solens mat?

I Sverige ska lagar tolkas så strängt som möjligt. Kryphål är naturligtvis uteslutna. Man kan ju bli anmäld. Bondförnuftet är satt på undantag. Åtminstone verkar det så. I pressen matas vi ständigt med exempel. Migrationsverket skickar iväg flyktingar – också barn – som i åratal rotat sig i Sverige att möta en synnerligen oviss framtid i ett krigshärjat land och Försäkringskassan gör egen tolkning av sjukintyg. Till patienters nackdel.

Också på närmare håll dras tumskruvarna åt. Ett litet exempel, bara: i Gamla kyrkan får man inte längre bre smörgåsar åt sina besökare! Visserligen har man gjort så i snart 20 år utan att någon kommit till skada, men det finns förstås någon liten paragraf som hindrar en fortsättning. Det vill säga, man får servera det som är plastförpackat, tack för det.

Men man undrar. Är det tillåtet att bre mackor på andra ideella ställen? Jag törs inte nämna något namn. Tänk, om de också åker dit?

Ett exempel till: i Odensalakyrkan har man i flera år serverat sopplunch en gång i veckan. Mycket uppskattat av de pensionärer som eljest satt hemma med ensamma måltider. Det är slut på den gemenskapen nu. Av konkurrensskäl. Precis som om pensionärerna skulle välja att ta bussen till Odenskog för att äta.

Hur är det egentligen med bondförnuftet?

Mer läsning

Annons