Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bonde i Görvik testade hampa: Det kanske blir enda gången

Per Jonsson i Görvik, några mil från Hammerdal, har skördat hampa för första gången.

– Det kanske blir den enda, vi får se, säger han.

Annons

Hampa växer snabbt och kan bli upp till fyra meter hög. Hampafibrer är det starkaste fibrer som finns och har länge använts för att tillverka snören och rep.

Han har grisar på gården och av den anledningen odlar han korn. Men det går inte att odla korn på samma plats hela tiden utan det måste växelodlas med en annan gröda. Då valde Per Jonsson att testa hampa.

– Hampa gör även att det inte växer något ogräs så jag tänkte att det var ett bra alternativ, säger Per Jonsson.

Hans odlingsförsök ingår i ett projekt där lantbrukare från Sundsvall också är med.

Men det är just de starka fibrerna som krånglar till det. Per Jonsson har provat sig fram. Han sådde hampa i fjol och har nyligen skördat det och pressat till balar.

– Jag testade olika sätt att skörda på men det gick inte så bra. Sedan kom jag på att rotsystemet drar sig tillbaka och jag satte en bräda på traktorn och knuffade omkull det.

Men fibrerna är så sega så det trasslar upp sig i drev och knivar i maskinerna som måste rensas ofta.

– Jag hade tänkt bli klar med skördningen i maj, men det har krånglat så jag blev klar nyss.

Han ska elda eller sälja den hampa han nu fått efter att det gjorts till briketter.

– Det ger i princip samma effekt som att elda med ved. Den enda skillnaden är att det blir lite mer aska, säger Per Jonsson.

Innan han provade att odla åkte han till Tyskland på studiebesök. Där används hampa till lite allt möjligt.

– Mercedes gör till exempel bromsklossar av det finaste pulvret som blir när hampan skördats. Hampafibrer används också till instrumentpaneler i bilar.

Per Jonsson är också med i en förstudie som LT berättat om tidigare, ett biogasprojekt där flera Hammerdalsbor är aktiva.

Tanken är att de ska använda gödsel och vall från lantbruk i området och framställa det till gas som ska användas till fordonsbränsle.

De har bildat en ekonomisk förening som står bakom den förstudie som pågår nu.

– Det är viktigt att som lantbrukare ha flera ben att stå på, säger Per Jonsson.