Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Boktomtens bästa klapptips

/

Det har varit en hektisk bokhöst med många spännande svenska och internationella boknyheter värda att uppmärksamma. Men vad ska man egentligen stoppa i julklappssäcken?

Annons

LT:s litteraturrecensent LO Rindberg ger här några tips på läsvärda böcker att ge bort till jul.

Den sista cigarretten (Bonniers), som är en vilt fabulerande historia om den så kallade marknadens 80-tal. Östergren är verkligen i sitt humoristiska esse när han skildrar hur kapitalet besegrar estetiken i konstens 80-tal. Men som vanligt hos Östergren får läsaren sig till livs många historier som mer eller mindre löst snurrar kring kärnberättelsen. Här får vi följaktligen läsa gripande, empatiskt finkänsliga och tokroliga historier om flera personer och mitt i allt detta finns författaren själv, som när han inte gör totalfiasko blir belagd med livslång censur eller snärjs in i diverse hotfulla situationer.

Klas Östergren är inte bara en romanens formförnyare, han är också en av den svenska prosans stora humorister.

är en språkkonstnär och i hans roman Hornsgatan (Bonniers), en burlesk med hejdlöst farsartade inslag, vet hans ordglädje knappt några gränser. Sarkasmerna flödar över huvud- stadens innetyper och kulturelit, militanta feminister och queerfolk under regnbågsfanorna. Det är grov och skoningslös satir när han låter arkeologen Gus Gustavo gräva sig ner i historiens berättarskikt och konstnären Dressler måla samtidens kalabalikscener.

Det är storartat och galet på samma gång.

har inga betänkligheter för att låta livs levande människor bli huvudpersoner i sina romanhandlingar, även om det förstås är ett vågstycke. I en planerad trilogi väver han sin romanintrig kring tre välkända personer. I den första romanen, Regissören (2006), var det Ingmar Bergman, som fick stå modell i en fiktiv berättelse på delvis dokumentär grund.

Det var modigt och utmanande av Ahndoril att ge ut romanen medan huvudpersonen ännu levde, eftersom författaren låter så mycket av handlingen utspela sig i den så kallade intimsfären. Och mycket riktigt tog det ju hus i helsicke när Bergman fann sitt eget biografiska material utnyttjat i en historia han inte ville kännas vid.

Nu har Ahndoril givit ut den andra romanen i trilogin, som heter Diplomaten (Bonniers). Det är en roman, som utan namns nämnande, har den svenske diplomaten Hans Blix som förebild. Liksom i romanen Regissören är det en fiktiv historia på delvis dokumentär grund.

Man kan ju undra om det inte hade varit enklare att renodla historien om Hans Blix i en spännande biografi eller skriva en rent fiktiv berättelse om diplomatins tillkortakommande i storpolitiken. Jo, det hade säkert varit enklare. Men Ahndoril vill inte göra det enkelt för sig, han föredrar dubbelheten av fiktion och dokumentär.

har med romanen Syster och bror (Norstedts) fullbordat en familjeberättelse, som tar sin början i det tidiga 1700-talets Stockholm och avslutas under sent 1800-tal.

Då har hon låtit en tysk invandrares ättling, Herman Schützer, bli huvudperson i romanen Drottningens kirurg (2006), dennes brorsdotter bli mor till den ryktbare aktören Lars Hjortsberg i romanen Kungens komediant (2007), och slutligen Hjortsbergs dotter Lina, gift med hovsångaren Isaac Berg, ge upphov till huvudpersonerna Syster och bror i den roman med samma namn, som nu fullbordar trilogin.

En sån fascinerande släkthistoria det blivit! Skildrad i fem generationer under två århundraden, väl sammanhållen och koncentrerad till några få centralgestalter. Genom dem framträder också ett stycke svensk historia betraktad genom en burgen borgarklass' ögon. En borgarklass som genom konstnärlig talangfullhet ofta stått hovet nära, men inte desto mindre drabbats av olyckor, förnedring och stora tragedier.

Syster och bror är en släkthistoria som utspelar sig i ett starkt klasspräglat samhälle med patriarkala värderingar och en dubbelmoral som genomsyrar familjelivet. Och allt detta lyckas Agneta Pleijel med sin engagerande berättarstil blottlägga och skärskåda i pregnant tecknade miljöer och karaktärer.

Syster och bror tillhör de slags berättelser som är svåra att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa.

har som ingen annan svensk författare framgångsrikt bedrivit ett växelbruk mellan litteraturhistorisk forskning och eget romanskrivande baserat på och inspirerat av forskningen.

Nu överraskar Carina Burman med en Kärleksroman (Bonniers) i nutid utan andra litteraturhistoriska referenser än korta citat ur sviten Kärleksroman i Hjalmar Gullbergs 75 år gamla diktsamling Kärlek i tjugonde århundradet.

Men i sin berättelse om mänskliga relationer med lögner och självbedrägeri, sexualitet, otrohet och skilsmässor verkar Carina Burman snarast ha inspirerats av John Updikes lätt chockerande 60-talsroman Par om Par.

I Kärlekshistoria utspelar sig dock handlingen på svensk mark i en nutid som löper ända fram till juni 2009. Aktuellare kärlekshistoria får man gå till Mitt livs novell för att hitta och det finns förvisso episoder i boken som kunde ha återfunnits där.

Carina Burman vet hur hon ska skruva och krydda intrigen med allehanda mänskliga utsvävningar och dårskaper, sex, otrohet, skilsmässor och ond bråd död. Det är Livets novell i romanform.

Kärlekshistoria har en finurlig romankonstruktion. Den är slagfärdigt och humoristiskt berättad det vore inte Carina Burman annars och med en detaljrik miljöskildring av Gotland under fyra årstider.

skildrar i boken Enkel vacker öm (Leopard förlag) kronologiskt livfullt och medryckande Monica Zetterlunds liv både på och utanför artistscenen. Hans biografiska berättelse baserar sig både på Monicas egna uttalanden och många andras vittnesmål.

Resultatet har blivit en ärlig, osminkad skildring av en stor och älskad artist, som gick från klarhet till klarhet, men som också ofta tvivlade på sig själv och sin förmåga, som hade stora problem med både spriten och kärleken, och som då och då kollapsade.

Vi har aldrig tidigare haft en jazzsångerska som Monica Zetterlund och frågan är om vi någonsin kommer att få en som kan mäta sig med denna lysande jazzstjärna.

Klas Gustafssons biografi Enkel vacker öm gör Monica Zetterlund full rättvisa på alla plan.

lilla roman Isleken (Bonniers) är en fantasi med verklig, historisk bakgrund, men liknar mest ett kammarspel med tydliga regianvisningar. En gastkramande berättelse med grymma inslag av maktmissbruk, rasande svartsjuka och blodiga illdåd.

Isleken tilldrar sig under den rekordkalla vintern 1740 vid hovet i St Petersburg, där Peter den store har efterträtts av sin impulsiva och maktgalna brorsdotter Anna Ivanovna.

Det är en rafflande historia som utspelar sig vid tyrannens hov, men samtidigt en berättelse som med sitt poetiska språk lyfter på fantasins lätta vingar.

En märkligt poetisk text i en märklig liten roman, som samtidigt är ett skådespel på fantasins vingar med en brutal historisk grund.

gjorde ifjol sensation med sin roman Yacoubians hus. Med sin sexuella frispråkighet och avslöjande bild av religiös extremism, politisk korruption och dubbelmoral i det moderna Egypten blev den snabbt världens mest sålda arabiskspråkiga roman.

Nu har Alaa Al-Aswany givit ut ännu en roman, som sannolikt kommer att verka lika provocerande i hemlandet och för många troende muslimer, men samtidigt med all sin frispråkighet vara lika oemotståndlig läsning som Yacoubians hus..

Chicago (Bonniers) heter Al-Aswanys nya roman med en handling som utspelar sig i just Chicago, dit begåvade och företagsamma unga egyptier under decennier har emigrerat och där fortfarande ett stort antal egyptiska studenter vistas på forskningsstipendier.

Chicago är en rapp, fräck och roande berättelse fylld av profilstarka karaktärer från två vitt skilda kulturkretsar. Romanen är berättartekniskt skickligt upplagd och med en ständigt stegrad spänning.

, 2006 års Nobelpristagare i litteratur, fortsätter i romanen Oskuldens museum (Bonniers) att skildra sin hemstad Istanbul med sin spännande historiska, sociala och kulturella miljö. Här återger han en lätt bisarr kärlekshistoria, där passionen blir till besatthet, på gränsen till sinnessjukdom.

Men parallellt med kärlekshistorien växer ett historiskt stadsporträtt av 1970-talets Istanbul fram. Det är en detaljrikt skildrad miljö med Istanbuls gamla och nya kvarter, gator, broar, backar och torg, moskéer och societetshus, biografer, krogar och bordeller, marknader, museer och båttrafik på Bosporen.

Pamuk är en mästerlig skildrare av de politiska, sociala och kulturella motsättningarna i det turkiska samhället och i denna sin senaste roman, Oskuldens museum, ger han vid sidan av sin fängslande men lätt bisarra kärleksberättelse ett på samma gång kärleksfullt och kritiskt porträtt av den gamla hemstaden Istanbul.

, finlandssvensk författare, har i fyra stora romaner skildrat Helsingfors. Det började med Drakarna över Helsingfors(1997), fortsatte med Vådan av att vara Skrake, (2000) och Där vi en gång gått(2006). I höst har Gå inte ensam ut i natten (Bonniers) kommit ut. Tillsammans ger den här kvartetten böcker ett gediget stadsporträtt av 1900-talets Helsingfors, faktiskt ett av de bästa porträtten av en europeisk storstad.

Här skildrar Westö två ungdomsgrupper med ett par decenniers tidsskillnad under senare delen av 1900-talet.

Insiktsfullt berättar han om tidens politiska och sociala strömningar, musik och ungdomskultur, om ungdomsuppror och frihetssträvan, som sakta men säkert övergår i medelålderns uppgivenhet. Det handlar om sex, rock och revolt, men också om svikna löften och brustna drömmar.

Kjell Westös romankvartett om Helsingfors är mycket underhållande läsning.

Mer läsning

Annons