Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bluesen behöver ett skamgrepp

Annons

När jag var med och kläckte idén till Östersund Bluesfestival i slutet av 90-talet så var vi hårt inspirerade av vårt västra grannland. Efter ett antal helt upplyftande besök på Hell Blues Festival i Stjördal tillsammans med mina goda vänner Christer och Lennart så var vi helt övertygade om att en liknande happening också skulle gå att skapa i Östersund. När vi sen hittade det perfekta bollplanket i Per Forsberg för att gå från ord till handling så var saken biff.

I kväll startar den 13:e upplagan av Östersund Bluesfestival med en Ungdomsfestival. Något som också känns som att det bottnar i inspiration från väster och Nidarosfestivalen i Trondheim. Och 12-taktsstånket har fått ta ett par rejäla steg bakåt den här gången. Jag är helt övertygad om att det är rätt och viktigt för festivalens framtida överlevnad att plocka fräscha frukter från rootsträdet, blanda friskt och totalt strunta i om det blir stilbrott. Det är ingen hemlighet att den klassiska bluesdiggaren kan vara lite väl konservativ och inte gärna tillåter allt för stora avvikelser från grundmallen. Men för att ännu en gång låna några rader från Muddy Waters så fick ju bluesen som bekant en baby som döptes till rock'n'roll. En avkomma som i sin tur genom årtiondena korsat sina gener med andra grenar på rootsträdet.

För att få den yngre publiken att gå på framtida bluesfestivaler så måste man bredda utbudet och boka artister, både unga som äldre, som vågar ta uppfriskande skamgrepp på genren. Med 2013 års artistfält känns det som Östersund Bluesfestival är inne på rätt spår igen för att locka andra än bara bluesdiehard fantasterna och det kommer säkert att finnas en hel del i publiken som just köpt sin första bluesbiljett. När jag skriver det här så är det bara början på veckan men ändå ett kraftfullt sug efter fredagsbiljetterna och utsålt är en lågoddsare.

Av tradition så har det alltid varit lördagen som varit festivalens magnet. Trendbrottet i år vill jag utan att på något sätt förringa det övriga artistfältet tillskriva kvintetten The Temperance Movement som när de lirade live i Östersund i början av juni hypades som Britains next great rock'n'roll band. Fem månader senare är man great med en helt utsåld Englandsturné som drar igång i mitten av november som bevis. Men först ska T.T.M. visa att babyn har vuxit sig tillräckligt grann för att passa ypperligt på bluesscenen.  

Björn Bostrand